Veckobrev 16  söndag 25 april 2010
Godmorgon Bunkervänner,
förmodligen säger jag Godmorgon bara för att döva mitt dåliga samvete. "Försov" nämligen imorse, dvs jag sov till klockan kvart i åtta, och det stjäler ju givetvis ca 1-2 timmar av dagen. En dag som än så länge ser strålande ut med en sol från en klarblå himmel. Veckan som gick har "ramlat" på i sedvanlig stil. Ut med grabbarna, skrivning, bilder, kapitelkontroller, varm korv, alternativ till varm korv och dessutom ett litet spännande mysterium. Men vi kör väl som vanligt - från början.

Måndagen började som alla andra måndagar, uppe tidigt, arbetade med boken fram till lunchdags. Ägnade därefter eftermiddagen åt det nya mysteriet. Leutnant zur See Gunther Mehrens. Som du kommer ihåg från förra veckobrevet upptäckte jag en tysk gravsten, från 1940, på Vikens nya kyrkogård. Denna har visat sig innehålla lite mer mysterier än vad man kunde ana från början. Här får du aktuella fakta så här långt

Leutnant zur See Gunther Mehrens född 1917, stupad 1940. Enligt uppgift ingick i en grupp om två plan som övervaka vattnen norr om Danmark där man även sysslade med ubåtsjakt. Något av planen sköts ner av egna fartyg, det andra saknades. Detta sker den 17-18 maj 1940. I augusti 1940 flyter kroppen i land vid Viken (nordvästra Skåne), en annan källa säger att fiskare plockar upp den omkomne flygaren. Den 26 augusti begravs han. Vissa uppgifter säger att det sker med militära hedersbetygelser och att man marscherar från kyrkan till begravningsplatsen, ca 1 km

Eftersökningar under veckan har gett följande vid handen: -"Det närmaste man finner i förlustrapporter är två Ar 196 A-2 som båda havererade den 17 maj 1940. Planen kom från Bordfliegergruppe 5./196 och det ena sköts av misstag ner av eget fartyg medan det andra har havererat av okänd orsak. Det aktuella förbandet jagade vid denna tid ubåtar i norra Kattegat. Nedskjutningen skedde vid Anholt, utanför Danmark.

Men "jakten" fortsätter". Just nu ligger en förfrågan om personen/händelsen hos Bundesarchiv i Tyskland. Landsarkivet i Lund har fått en förfrågan (här förvaras kyrkoböckerna från Viken) och tidningarna från tiden skall gås igenom. Vi får väl se vad som kan komma frami denna märkliga historia.

Fyra de 1 100 kvadratmeter stora förråden i Hästveda
Tisdagen var som vanligt utflyktsdag med "grabbarna". Jag sätter ordet inom parantes eftersom grabbar är kanske lite optimistiskt. Den yngste av oss är strax under 60, och vi som är lite äldre är över 60 år. Men väl ute i terrängen känner vi oss åtminstone som 60! Även det ibland känns som om man skulle haft en rollator med sig. Denna gång var det norra Skåne som stod på dagordningen. Först ut var ett stort förråd i trakterna av Glimåkra. Här blev man lite konfunderad då byggnaden fortfarande bar de gula förbudsskyltarna, men allt andades övergivet/sålt fordonsförråd. Vi får väl kontrollera uppgifterna. Annars det ganska vanligt att förbudsskyltarna får sitta kvar långt efter en försäljning. Nåväl efter Glimåkra var det dags för dagens höjdpunkt (men det visste vi inte på vägen dit) de stora ÖCB förråden i Hästveda. ) enormt stora förrådsbyggnader om sammanlagt nästan 10 000 kvadratmeter golvyta. Här träffade vi den ende anställde, området ägs idag av ett återvinningsbolag, som hade massor av intressant att berätta. Här har lagrats förnödenheter, råvaror, läkemedel och sjukvårdsmaterial. i fick lov att titta in i en av de stora plåthallarna. Längst in här lagrades torrmjöl för EU,s biståndsprogram.
Här fanns fortfarande lite rester kvar från den militära förrådstiden.
Efter besöket passerade vi lämpligt nog Hästveda grillen och jag tyckte det kunde sitta bra med en korv. Något som mina kära kollegor bara tycke var konstigt. Vi har ju ätit lunch! Jag bad om en grillad med bröd och kunde lugnt se när kvinnan bakom disken placerade en välgrillad tjock korv i brödet. Innan jag hann och blinka tar hon sedan upp en liten kniv och HACKAR i korven. Väl förvissad om att korven var död, räckte hon över den med ett varsågod! Jag såg väl ut som en dåre, och trodde inte det var sant.
Mina kollegor, som stannat kvar utanför, fick plötsligt aptiten tillbaka och gick in för att beställa, de också. Så, bäste korvätare, gör det till en vana att alltid säga ifrån om att personalen inte hackar, hugger, prickar, perforerar eller på annat sätt begår våld mot den stackars korven. Även om detta, när du befinner dig i de riktiga korvtrakterna, innebär att personalen kommer att titta på dig som om du inte vore klok. Nåväl vidare och det var nu dags att drar sig tillbaka mot Kristianstad, är en av våra bilar var parkerad. Regnet, som hängt över oss efter lunch, kom igång och det blev en riktigt blöt hemresa. Kvällen var sen innan jag parkerade på gården.
Jag kunde inte bara låta bli att visa er delar av tisdagens lunch. Rökt rådjursfiol. Underbart gott, skuret i tunna skivor mmmmmm!!!
Onsdagen blev en spännande och lite nervös dag. Det var dags för möte med en god vän. Mia, som sysslar med reklam och reklamproduktion. Det var nu dags att börja diskutera marknadsföring och försäljning av den kommande boken. Och det var här nervositeten kom in i bilden. Hitintills har jag kunna sitta och skriva och arbeta i min egen takt (kanske inte riktigt, men nästan) nu började saker och ting bli lite mer organiserade. Datum är bestämda, trycksaker beställda och omslaget, som Mia skall göra, är under produktion. Vi träffades på Romeleåsens golfklubb där de nya krögarna serverade en Romeleburgare som smakade riktigt gott. Efter två timmars diskussion var vi överens och nu skall det bli spännande att se vad som kommer ut från "reklamavdelningen". Första "riktiga" presentationen sker i det kommande numret av FORT& BUNKER, där det också kommer att finnas möjlighet att reservera ett exemplar av boken.
Torsdagen blev det till att köra till Beredskapsmuseet i Djuramossa för att hämta lite småprylar, som tomhylsor och blindammunition för fotografering. Jag kom i väg precis vid lunchtid och passade på att äta dagens rätt vid Shellmacken i Gårdstånga. Min sambo säger alltid att jag måste berätta att jag äter mer än korv, och här har du bildbeviset, dagens rätt: Färsbiffar med sky och kokt potatis.
Vidare på vägen upp körde jag över Eslövs flygfält där det uppfördes två nya hangarer som bar tydliga spår av ett militärt förflutet, och det visade sig vara Törebodabågar, från krigsbasen i Krika, öster om Ljungbyhed. Jag hälsade också på inne i en av de gamla hangarerna och fick lite information. Mer information och hangarerna finner du på flygfältets hemsida. Efter besöket på Beredskapsmuseet tog jag vägen hem över just Ljungbyhed och Krika för att titta på platsen där hangarerna i Eslöv tidigare stått. Det stora basområdet känns öde och övergivet, men ändå lite märkligt. En krigets plats (!) men ändå vacker och fridfull med de övervuxna flygplansplatserna och de långa flygplansvägarna.
En av tisdagens "bortglömda" platser. Mobiliseringsförrådet i Önneköp.

Både fredagen och lördagen blev intensiva arbetsdagar och det är faktiskt flera kapitel som börjar närma sig slutstadiet. Men givetvis blir man aldrig nöjd utan fortsätter att "pilla" och justera. Vi får väl se under nästa vecka hur mycket som kan skickas för kontroll och genomläsning.

Den kommande veckan innehåller mycket  möten och fotografering samt givetvis den obligatoriska utflykten med "grabbarna". Nu återstår bara att peta in bilderna i veckobrevet sedan är det dags för några timmars arbete. Sedan skall jag faktiskt förbereda kvällens middag som skall bestå av vildsvinsstek, jodå en riktig vildsvinsstek. Fullständig rapport och både tillagning och smak kommer i nästa vecka. Tills dess önskar jag en god vecka där solen förhoppningsvis värmer mer..

Leif H