Veckobrev 18-19  onsdag 19 maj 2010
Bunkervänner,
Tid, det är svårt! Den bara rinner iväg. Men det har å andra sidan hänt en hel del under den gångna tiden. Först har det nya numret av FORT & BUNKER blivit färdigt och ligger just nu hos tryckeriet. Omslaget till den kommande boken är också klart, åtminstone ytterdelarna. Fortfarande fattas lite texter på insidorna. Så som du förstår har det varit hektiska veckor sedan vi hördes senast. Vi förflyttar oss tillbaka till vecka 18,s första dag, som var måndagen den 3 maj. En dag som började med sjukhusbesök och förberedelser för den kommande behandlingen. Inte fullt så roligt, men på hemvägen tog jag vägen över Revingehed och njöt av synes av pansarfordon som rörde sig på övningsfältet. Det pågår ju en stor militärövning i Skåne just nu. 
Lite pansar på Revingefältet. Både stridsvagnar (Leopard) och stridsfordon (stridsfordon 90) gör sig klara för en kväll i lugn och ro (?).
60 ton stridsvagn har respekt med sig, speciellt på smal väg, som här vid infarten till Revingefältet. Att se vagnar lossas från transporten och sedan mullra vidare var en mäktig syn.
För att få lite omväxling i skrivarbetet blev det små utflykter både på tisdagen och onsdagen i närområdet för att försöka få lite actionbilder från övningen. Torsdagen blev en ren arbetsdag där nu de sista sidorna börjar komma på plats. Bokens kapitel har nu också börjat  skickas för faktakontroll och granskning, en nog så viktig bit. Här bjuder jag också på första bilden på boken!
Boken än så länge är det bara omslaget som är färdigt. Men nu går det fort! Omkring den 1 september skall den ligga färdig för leverans och försäljning!
Fredagen bar med sig ett roligt möte som omfattade just kontrollarbetet kring boken. För att få den rätta "arbetsmiljön" träffades vi i en berganläggning "någonstans i Skåne". Men vi började dagen med ett intressant besök på Skepparslövs skola, där en av Skånes fyra lgc funnits i källaren. Det är ganska många år sedan den försvann, men man kan fortfarande se spåren efter den. Bl a lägesrummet med sin ljudisolerande väggbeklädnad. Tyvärr var bordet och podiet borta. Vaktmästaren tyckte det hela var intressant och vi kontrollerade också vinden, där vi fann den gamla antennen, som främst gjorde mina kollegor lyckliga. Efter mycket letande fann de en bågfil och antennen medfördes för att komma till bruk i en kvarvarande anläggning.
Den gamla antennen som fick mina kollegor att börja dansa runt på vinden.
Lördagen var det dags att sätta sig på skolbänken, nåja inte bokstavligt, vi satt faktiskt i Beredskapsmuseets kafeteria. Här var det utbildning i hygien-, brand- och säkerhetsfrågor. Nog så viktiga saker på ett välbesökt museum. För brandutbildningen (konstigt uttryck brandutbildning, vi lärde oss rädda och släcka) svarade kollegan Ola Morin, som i vanliga fall finns vid Räddningstjänsten i Helsingborg. Han hade bl a med sig några korta videosnuttar för att visa oss olika brandförlopp. Och det var inte utan att man fick sig en tankeställare. Från oansenlig, liten brasa, till fullständigt övertändning och 55 omkomna! Skrämmande! Men det var en nyttig genomgång som ger en kunskap och skapar en viss säker självkänsla, man vet vad det handlar om, om än bara ytligt. En bra utbildningsdag.
Söndagen bjöd på en liten reportageresa till det gamla batteriet i Trelleborg. Här har föreningen Terrängbilens vänner tagit över splatsen och har stora planer för sin nya "klubblokal". Hasse och Per visade mig runt och vi fick en trevlig stund i området. Som sig bör anlände de ståndsmässigt i sina terrängbilar om modell 11.
Terrängbilar och kustartilleribatteri, en bra kombination. Här syns Hasse och Per med en av föreningens bilar. T v i bakgrunden skymtar en av det gamla batteriets pjäsplatser.
Förra veckan började också den med en måndag! Varför är måndagar alltid så besvärliga. Massor som skall göra, och mängder av oplanerade saker som dyker upp. Själv hade jag att brottas med omslagen till tidningen som skulle lämnas tryck. Eftermiddagen innebar ett besök i Helsingborg, där en föreläsning hos PRO på Tågaborg stod i almanackan. Det blev en trevlig stund med intresserade åhörare och många, många frågor.
Men veckan stora begivenhet var ju givetvis de militärhistoriska dagarna på Beredskapsmuseet under fredagen och lördagen. Redan tidigt på torsdagen, som ju var röd dag) började vi arbetet med att ställa i ordning. Grejor skulle ut, upp, ner, hit, dit, bort, längre bort, tillbaks in och så vidare. Men när kvällen började nalkas, eller rättare sagt vid 10-tiden kunde man sätta sig ner och njuta en kall öl, innan sängen kallade.  Det blev inte så många timmars sömn innan det var dags att börja dagen. Redan kl 8 så man de första besökarna vandra runt i väntan på insläppet 0900. Det var ju SMB-dagar också och i ett stort tält hade SMB-gänget med sig mer än 7 ton (!) böcker som skulle säljas ut för en billig peng. På programmet stod också körning och skjutning med stridsvagn m/42. Förevisning av pv-omgång med 37 och 57 mm pvkanoner, samt givetvis skjutning med dessa.
Eftersom jag själv var i tjänst blev det inte mycket fotograferat. Bilderna här har välvilligt ställts till förfogande av kollegorna på SMB, Jan Waernberg och Björn Pettersson, Tack!
Det blir en rejäl knall när stridsvagn m/42 ger eld med sin 7,5 cm kanon. Här har dessutom fotografen lyckats få med både eld och rök.
Ovan t v Ivrig väntan på 9-slaget då området öppnar. T h kontrollerar Johan Andrée pansarvärnsgrupperna som skall bekämpa fientligt pansar.
Ytterligare två bilder från de militärhistoriska dagarna. T v stridsvagn m/42 i lervällingen under lördagens skyfall. T h ser vi en klassisk militärbild! Beredskapssoldater ur kustartilleriet låt sig väl smaka av ärtsoppan.
Marscherande karoliner på Djuramossavägen, under överinseende av den högvälborne kaptenen Alf Prytz.
Det är klart vi måste ha med en bild på korv. Här stekt enligt alla konstens regler med en stekplåt på ett gammalt hederligt Alfa-kök. Tyvärr blev där ingen korv till mig! 
Själv var jag först ut med ett litet föredrag, eller kåseri, över ämnet Spår av ett försvar. Ett ämne som givetvis passade med tanke på den kommande boken. Nåväl dagen flöt i väl i ett rask tempo. Mycket folk. Uppvisningar var enormt populära och trumhinnorna fick en ordentlig utresning av smällarna. Ärtsoppa serverades, som sig bör, av ett gäng lottor, som dock krävde lite uppassning. Själv njöt jag en god tallrik köttbullar, sås och potatis som Birgitta hade försett mig med på morgonen, stort tack!
Det blev många kommentarer om min köttbullstallrik!
Kvällen kom och när klockan var 18 rasade jag ner på en stol och mådde inte speciellt bra. Intensiva dagar och pressen inför det kommande läkarbesöket (måndagen) tog ut sin rätt. Ömfotad, illamående och genomtrött tog jag ett diskret adjö och körde hem. Väl hemma, och efter en bit mat, tog tröttheten ut sin rätt och jag slocknade för nästan 10 timmars sömn.
Lördagens regn till trots fungerade det mesta, fastän jag inte var där! ;-)
Lördagen var ingen trevlig dag. Regnet öste ner och tankarna gick till vänner och kollegor vid museet. Men kroppen tackade för vilan och på eftermiddagen började man bli som en människa. Rapporterna från museet berättade om skyfall och vattenpölar, men många besökare som trotsade regnet. Så om inte annat kändes det bra att det ändå fungerade trots skyfall.
Söndagen blev det en tur till Beredskapsmuseet, dels för att säga hej till kollegan Jörgen från Växjö, dels för att hämta mina prylar som jag lämnade i all hast. Givetvis var jag också nyfiken på rapporterna om hur evenemanget avlöpte. Det blev en lugn förmiddag och lunch, där vi kunde njuta av resterna från lördagskvällen "fest" kassler, potatisgratäng och sallad, vilket satt perfekt. Kvar fanns också en storm ängd böcker efter SMB,s boktält, som nu skall säljas via museets lilla shop. Och det märktes på besökarna att det var spännande.
Eftersom veckobrev varit försenade, den sista tiden, tar vi nu och skriver "ikapp" tills igår, onsdag (19/6). Det blev en måndag igen, och nu åter ett nytt besök på UMAS i Malmö. Det jag inte berättat från förra besöket var att man skulle lägga in tre guldkorn (enligt kollegan Johan är jag nu guld värd!) i prostatan för att berätta kunna strålbehandlingen. Detta skall göras den 27 maj. Men tillbaks till måndagens besök där jag då skulle på en förberedelse för strålbehandlingen, det gällde information och inmätning mm. Jag tyckte det var konstigt att föreberedelserna kom före själv inplanteringen av mätpunkterna (guld kornen) och ringde för säkerhets skull till sjukhuset för att höra efter, men fick beskedet  att det var inga problem, det fungerade ändå.
Nåväl så sitter man där tillsammans med den skötare som skall ha hand om strålbehandlingen. Efter kanske ½ timma, eller tre kvart kommer vi till punkten där man skall göra en testrunda och frågan guldkornen kommer upp. Nej dom har jag inte fått ännu! Ridå. Dessa var givetvis en förutsättning för hela besöket. Så nu förskjuts allt, och hela behandlingen måste förmodligen planeras om. Men kanske finns det ett hål någonstans om jag har lite tur.
Nåväl jag blev ganska irriterad, dels över förskjutningen, dels över en förlorad förmiddag, men också över totalt meningslös oro och väntan. Så väl hemma blev det till att fotografera de skånska förbandsmärkena, som en samlare välvilligt ställt till förfogande. De kommer att pryda boken insidor.
FORT& BUNKERs inlaga lämnades till tryck tillsammans med lite andra trycksaker på tisdagen och det var bara att fortsätta att fotografera märken. Onsdagen blev det iväg till Militärmuseet i Ystad där ett märkligt byte av pjäser skulle ske. Sk "farliga vapen" det omfattar bl a 40 mm och 20 mm lvkanoner skall förvaras under rigorösa säkerhetsförhållande, eller vara fullständigt obrukbara, Luftvärnspjäserna i Ystad var bara obrukbara, det räckte inte för de statliga byråkraterna. Det gäller att spendera så mycket pengar som möjligt, på så meningslösa saker som möjligt, som har så liten betydelse som möjligt.
Här åker de båda "farliga" kanonerna ut från Militärmuseet i Ystad. T v En 40/48 och t h en 40/36. För den oinvigde betyder det att den första är en 40 mm lvakan m/48, och den andra är en 40 mm lvakan m/36. Enklare kan man säga att den sista är originalmodellen, medan den andra är en moderniserad version.
Men det kanske mest skrämmande är att man utarmar vårt militärhistoriska arv. Pjäserna som hade en historisk förankring till Lv 4 och Ystad blev nu utbytta mot pjäser som inte alls har någon koppling till området. Men det är väl viktigt att våra bovar inte kommer över kanoner för att råna banker. Kom att tänka på jagaren Småland i Göteborg! Tänk om någon "kapar" henne och rånar banken på Hamnplan- fy fasen, för bara tanken. Ja som det kan gå.
En bild från Försvarets PR-offensiv i Ystad, under den nu pågående stora övningen i Skåne. Kanske inte riktigt rätt koppling till bilmärket. Men nog väckte den uppmärksamhet. De fick t ex mig att stanna och ta en bild.

  Nu har jag skrivit ikapp, och du vet ungefär vad som har hänt under de gånga veckorna och dagarna. Nu fortsätter arbetet med boken några dagar, sedan skall den nya tidningen ut. Här kan du första gången se hur den kommande boken ser ut och du som är abonnent får också ett bra erbjudande. Det är dessutom så bra att det rent av kan löna sig att bli abonnent.

Den kommande veckan är det som sagt dags för ytterligare sjukhusbesök, dessutom av det mindre angenäma slaget. Men veckan innehåller kanske också en kort resa norrut för ett intressant reportage. Men det är en historia för nästa veckobrev.

Vi läses igen om en vecka hälsar

Leif H

PS I skrivande stund når oss nyheten att tidningen Krigens Historia nu blir historia!. Det är med nummer 5 som det dystra besked meddelas. Trist!