|
|
|
|
Bunkervänner (och alla
ni andra också, givetvis) Veckobrevet för vecka 42 (18 - 24/10) |
|
| Vilken morgon! Och då menar jag inte något j-a morgonsolsskimrande daggbestänkta ängars sken. Nej det var en sådan där start då man helst går och lägger sig igen, eller slår ihjäl katten, eller prylar ungarna. Nu har jag inga hemmavarande ungar och katten är för snabb, så jag fick nöja mig med att slänga det kupade locket till mikrovågsugnen tvärs över matbordet! | |
| Idag började alltså det "nya" livet. Cancerbehandlingen är till ända, men nu kommer allt annat. Först skall jag använda kompressionsstrumpor, smaka på ordet - kompressionsstrumpor, det låter inte precis som något trevligt, och det är det inte. Strax före jag skulle resa till Tyskland var jag på besök hos onkologen i Malmö, där man sysslar med dessa frågor. Här träffade jag Leif (som också var en synnerligen trevlig man) som var sjukgymnast. Hans uppgift var att leta upp det absolut minsta paret strumpor av modell "Stay-ups" (snygga svarta), dock med det lilla tillägget att de skulle vara minst 350 nummer FÖR små! Jag provade, på mottagningen, att försöka dra på mig ett par. Efter tio minuters kamp med ena benet, räckte Leif mig ett par gummihandskar, med orden "- Dessa brukar hjälpa!". Och det gjorde det. Efter ca 20 minuters kamp hade jag fått på mig den ena strumpan, nu var det bara en kvar. Jag kan bara säga att jag redan där bestämde mig för att dessa skulle jag inte använda under resan. Idag var det tyvärr slut på ursäkterna och jag tillbringade en god stund av morgonrutinerna med att försöka "kränga" på mig de förbannade gummistrumporna. För det är precis vad det är. Dessutom så hårda att har man väl fått strumpfoten på plats, sitter de så hårt att det är stört omöjligt att få grepp med fingrarna, och det är då gummihandskarna kommer till nytta. Nåväl, jag fick på dem, ganska obehagligt, tycker jag, men det är kanske en vanesak. | |
|
|
| Frukosten, som åtminstone för var ett mål jag gärna såg fram emot. Efter att ha slitit av sig täcket, och skrikit äntligen var det morgonkaffe med kokt ägg, mackor med gott pålägg och ett gals juice man längtade efter. Dagens frukostar ser ut som ovan. 1 dl havregrynsgröt, 1½ dl lättmjölk och ett hårdkokt ägg.(bildens två blev "ett för mycket") | |
| Nu stod frukosten på schemat, och det var heller inget att se fram emot! Två hårdkokta ägg, 50 gram ost (10 %) skuren i stavar samt 250 gram bär/frukt. Jag såg framför mig frukostarna från förra veckans Tysklandsresa, och det var nästan så mina ögon tårades. Nåväl, trägen vinner. Så ägg på kokning, brevvågen fick bistå med att väga ost och frukt. Jag hade givetvis köpt ett paket djupfryst frukt, och vägde upp det noggrant. 45 sekunder i mikron, och tror att allt är klart. Tappar givetvis skålen med frukt, som bl a innehöll blåbär! Jättetrevligt att våttorka köksgolv på morgonen, samt att börja om från början. Jag utgick från att man fick dricka kaffe, så morgonens behållning var just en kopp kaffe. | |
| Men, lugn det finns mer. Väl hemkommen från Tyskland fanns det i brevskörden en avi från Apoteket, om något som skulle hämtas på posten. Avsändaren var Hässleholms DA?. Nåväl, min sambo hade fått samma sak så jag tänkte egentligen inte så mycket över det utan hämtade paketen. Jag blev väldigt förvånad då jag såg det. En förhållandevis stor brun kartong, modell skokartong, skickad med Posten som Postpaket. Nu antar jag att Apoteket har ett bra avtal med Posten annars är minsta kostnaden för ett postpaket runt 150 kronor!!! | |
Så här såg förpackningen ut, och invändigt fanns, väl förseglat, det lilla kuvertet med den "jätteviktiga" PIN-koden, som jag inte bett om. |
|
|
Väl hemma öppnade jag
paketet och möts av förpackningsmaterial (luftkuddar) i två lager och
mellan dessa ligger en blå plastförpackning, i samma material som de
blå sopsäckar man kan se lite varstans. Två etiketter sitter på
"paketet" dels en
med mitt namn, ordernummer, pris 0,00, streckkoder osv. Den andra bär
texten Hämtas av kunden personligen. ID-kontroll skall noteras på
packlistan. Observera nu att detta ligger INUTI ytterkartongen. Vid avhämtning
av ALLA typer av postpaket skall legitimationskontroll ske, stod det på
innerförpackningen, så det kändes lite märkligt att upplysningen låg
inuti kartongen. Vid telefonkontakt med Apoteket, nu på morgonen, blev
jag inte mycket klokare. En vänlig, och hårt kundtjänstskolad
medarbetare lovade att någon skulle ringa tillbaks, när jag bad att få
tala med någon ansvarig. Jag tycker det här känns
som ett mycket dåligt marknadsföringsknep. Som alla vet är nu
apoteksmarknaden uppdelad på flera aktörer, varav Apoteket AB är en.
Här i min lilla ort är det Medstop som tillhandahåller apotekstjänster.
Och det är ju dit man vänder sig för att hämta, eller diskutera sin
medicin. Detta skrev jag i förra
veckan, på måndagskvällen, så du kan förstå frustrationen. Nu har
det lugnat ner sig betydligt, men det var ingen bra start på veckan.
Det blev ett tvärt kast från en bekymmersfri resa i Tyskland, med
kollegorna, till en vardag med stenhård viktreglerad diet. (Men
fortfarande har ingen ringt från Apoteket) |
|
|
|
|
Jag får kanske bjuda på
matprogrammet för en av dagarna i veckan: |
|
| För att göra dagen lite drägligare "bjuds" man dessutom på två mellanmål enligt följande: 50 g spenat, 40 g sallad, 30 g paprika lägg på tallrik. Krossa 8 g valnötter, skär 30 g hårdost och 65 g päron i bitar. Dekorera med 50 g ärtskott. Det andra mellanmålsalternativet är 65 g frukt och 125 g keso | |
| Så där ser ni nu vad en dags "läckra måltider" innehåller. Med en vecka bakom mig, det är den 9 dagen idag, kan jag lugnt säga att det enda som finns i hjärnkontoret är bilden av en härlig frukostfralla med ost eller prickig korv! Det är egentligen inte att det är så lite mat som är det besvärliga. Det är den konstiga sammanställningen som jag inte kan förstå. Mitt problem är att jag äter för mycket. Varför kan man då inte få recept med "vanlig" mat och i rätt mängd! Varför skall det vara bönor, linser, rädisor, kapris, ärtskott, quinoa, kesella och annat obegripligt! Nåväl, igår var det kontrollvägning och det verkas som om det ramlat av 1½ kilo på en vecka. Om detta är bra eller dåligt vet jag inte, men det är åtminstone på rätt håll. | |
|
|
|
|
|
|
| Här ett litet urval av hur veckans måltider har sett ut. En del ätbart, andra mindre ätbara och den har jag helt enkelt strukit och ersatt med någon annan ur menyn. | |
| Nej nu lämnar vi mat, gnäll och annat och ägnar oss åt lite roligare saker. I veckan kom lite bilder från välvilliga läsare som ville dela med sig av sina gamla lumparminnen. Det är uppropet till den kommande boken, "Snuskburken och andra recept" som hörsammats. Skannern har fått arbeta under veckan med att kopiera alla dessa bilder. Här fanns både fotoalbum från 40-talet och 60-talet samt även några från 80-talet. Det blev till intressanta stunder under tiden skannern arbetat. | |
| Från andra välvilliga personer kom också paket med "matvaror". I detta fall försvarets matransoner, som består av en ganska stor plastförpackning med tre delar; frukost, lunch och middag (Tack Matte!). Den skall senare öppnas och fotograferas i sina olika delar. Jag köpte faktiskt något liknande i Tyskland, som var amerikanska förvarets matransoner. Detta var meny no.24 Meatloaf with gravy, alltså köttfärslimpa med sås. Vet inte om jag begick något brott, när jag köpte den, för förpackningen bär texten "U.S Government property commercial resale is unlawful". | |
|
|
| Amerikansk soldatmat till vänster och den som vi använder i Sverige till höger. Tyvärr kan jag inte testa den för närvarande, men så fort jag får äta normalt igen skall det provlagas och provsmakas. Då kommer en recension. | |
| Det var annorlunda på min tid då provianten bestod av konserver, Mariekex och chokladkaka som bara fick öppnas på order. Det fanns också små konservburkar med leverpastej, något som var mycket gott. | |
| Annars har det varit en lugn vecka med arbete på den kommande FORT & BUNKER, som skall ligga ute omkring den 25 november. Ett nummer som givetvis handlar mycket om den nyligen avslutade Tysklandsresan, men också med flera andra bra artiklar. Dessutom finns ett flertal bra julklappserbjudande, kanske inte bara till dig själv, utan också till kompisarna! Sen är det lite planering och förberedelser inför kommande "på-plats-försäljning" av förlagets böcker. Närmast i tiden ligger C 4 Open som hålls på Tekniska Museet i Malmö (30-21/10) och Stockholms Militariamässa den 14/11. Tänker du besöka någon av dessa får du gärna komma och hälsa på mig. | |
|
|
|
| De populära glasunderläggen i form av den välkända förbudsskylten finns nu åter i lager. Kanske en trevlig julklapp, eller varför inte till dig själv? | |
|
Så nu tänker jag fortsätta att skriva i
FORT & BUNKER och samtidigt låta bli att tänka på den kommande
lunchen som idag är kyckling (200 g). Så tills nästa vecka ber jag
att få önska en god fortsättning på veckan. Tänk också på att
vintern har börjat med sin halka (och snö i norr) - så kör försiktigt! Hälsar Leif H |
|
| PS Det blev ett veckobrev om allt möjligt, och väldigt lite betong och militärhistoria. Men var lugnt det kommer fler brev, och det finns ju ett liv utanför betongen också! | |
|
|
|
Den lilla svartgrå kattungen MISSEN har funnit sig tillrätta och parkerar gärna utanför terrassdörrarna i väntan på dagens måltider. Det är åtminstone en i familjen som äter gott! |
|