Vecka 44 - 45
veckorna som gått sedan sist (25/10-17/11)
Va f-n inte ett gram? Tänk att svälta en hel vecka och därefter kliva upp på vågen för att konstatera att inget hänt!? Snopet värre. Det är vad som inträffade igår (8/11) vid den sedvanliga kontrollvägningen på min lokala läkarstation. Men det var nu det, vi börjar väl med vad som hänt sedan sist.
Hela vecka 43 var fylld av en massa praktiska saker som skulle göras, eller arrangeras. Onsdagen var det dags för ett besök i Malmö hos en köksfirma får att titta på lite köksideér inför en planerad ombyggnad av husets kök. På eftermiddagen kom rörläggaren och satte in en ny toalettstol, istället för en gammal som gett upp. På kvällen rolig och välbesökt föreläsning om Skånelinjen på biblioteket i Häljarp, en liten ort strax invid Landskrona.
En mer förväntansfull lektionssal har väl knappast skådats.
Annars har veckorna som gått till stor del bestått av arbete med den kommande F & B (som när detta skrivs är klar för tryckeriet) Tidningen handlar givetvis ganska mycket och den nyligen genomförda resan genom Tyskland, men också om vårt eget historiska arv. Det blev mer återblickar än vad jag tänkt från början, delvis beroende på den stora mängden fotoalbum som plötsligt dykt upp. Det är faktiskt riktigt roligt, och spännande, att sitta och skanna bilder och album. Man har tid att studera bilderna, och upptäcker intressanta detaljer här och där.
Eftersom jag upptäckt att a) vintern står för dörren, b) vinterdäck till min bil var ohyggligt dyra (ca 10 000:-) letade jag istället på Blocket och fann omgående en uppsättning däck i Kungsbacka till ett bra pris. Så på fredagen blev det en tur till denna ort för att hämta och betala däcken. Fina däck och monterade på fälg. Jag kände mig riktigt uppspelt på hemvägen, jag hade ju "sparat" över 7 000:-, så jag stannade till vid Laxbutiken utanför Falkenberg. Inte för att jag får äta dessa delikatesser, men min sambo stoppar gärna i sig dessa små läckerheter. Så jag fick nöja mig med att njuta av anblicken av det enorma utbudet av laxprodukter. Sen tidigare besök vet jag att det är mycket goda saker, men också ganska dyrt, så det gäller att köpa med förstånd.
Helgen 30-31 oktober var det dags för C 4 Open, en modellbyggartävling, som hålls varje år. Här visas det upp plastmodeller av absolut högsta klass. Här finns stridsvagnar, fartyg, flygplan, rymdskepp och allt annat man kan tänka sig. Flera av modellerna är också oftast placerade i effektfulla "scenarior".

Här några av modellerna man kunde se på C 4 Open. Bl a Hawk-enheten t v
Mitt bokbord på Tekniska museet i Malmö. Det som skymtar till höger är faktiskt J 35 Draken.
Jag var med för att se hur det fungerade att sälja förlagets böcker. Och det fungerade bra. Många intresserade bläddrade i böckerna, och glädjande många passade också på att köpa böckerna. Det var givetvis den senaste "Spår av ett försvar" som väckte stort intresse. Både lördagen och söndagen förflöt snabbt. Så snabbt och välbesökt att jag knappt hade tid att "smita" ifrån för att titta på utställarna. 
Men det blev en liten stund på söndagsmorgonen, innan öppningsdags. Hos en handlare (det fanns flera stycken) fanns jag ett par bunkerbyggsatser, som jag tvunget måste köpa. Har någon "konstig" känsla för det där med bunkrar (som kanske märks?). Nåväl helgen avlöpte på ett bra sätt för min del. Dock inte för den danske handlare som stod på parkeringsplatsen bredvid min. Inslagen sidoruta och bilen tömd. Han erkände något skamset att han hade haft både GPS och kamera liggande i bilen. Så kan det gå.
Följande vecka (v 44) började med en snabbtur upp till en kollega i Mellanskåne för upphämtning av lite fotoalbum, som jag skall skanna under lediga stunder i veckan. Ett bildmaterial som eventuellt kan komma till användning i det kommande projektet SNUSKBURKEN och andra recept, som arbetsnamnet lyder.
Resten av veckan gick åt till att färdigställa det kommande numret av FORT & BUNKER, årets sista nummer. Ett nummer som förhoppningsvis skall var ute före december månad. Söndagen blev det till att ta sväng upp till kollegan och lämna tillbaks de avskannade fotoalbumen och ta en snabb morgonfika. Nästan ingen trafik i den tidiga morgonen, och jag var hemma igen lagom till lunch.
En ny vecka tog sin början och det var en vecka med förberedelser inför det kommande Stockholmsbesöket. Men först blev tidningens material lämnat till tryckeriet. Det blev också fortsatt skanning av bilder ur inskickade fotoalbum. Onsdagen var det dags att lasta bilen med bokkartonger och annat trevligt material.
Torsdagsmorgon, efter en sedvanlig frukost bestående av gröt, kokt ägg, juice och en kopp kaffe var det dags att köra de 650 km till huvudstaden. En resa som numera är gansak tråkig, egentligen. Det är i stort sett motorväg, hela vägen upp. Själv har jag ramlar in i rutinen med en första etapp till Gränna. Här finns en Statoilmack och ett värdshus, perfekt för tankning av både bil och förare. Här njöt för första gången på tre veckor av en "riktig" lunch bestående av köttfärslimpa, kokt potatis, gräddsås och lingonsylt. Jag behöver väl inte påpeka hur gott detta smakade! Eftersom det är lite svårt att klara den stränga dieten under resor hade jag bestämt mig för att äta "normalt" under Stockholmsresan. Nästa sträckning gick snabbt. Det var välbekanta vyer som susade förbi utanför bilen. Flygplanen längs motorvägen i Linköping, Högbron i Södertälje, Kungens kurva osv..Framme vid hotellet i Stockholm, New World Hotel. Ett hotell som tydligen drivs av kineser, med en kinarestaurang invid receptionen. Stort härligt rum, och till ett bra pris för att vara i Stockholm.
Utsikt ner i restaurangen på New World Hotel. En trevlig upplevelse.
Klockan 19 kom kollegorna och vi satte oss givetvis i den ganska tomma restaurangen. Menyn var ganska begränsad, men maten var det inga fel på. Eftersom jag precis "brutit" dieten tog jag kokta grönsaker med ris, och till detta ett glas vatten. Timmarna rusade iväg under livligt diskuterande, och plötsligt släcktes ljuset i restaurangen. Det visade sig att klockan var långtöver stängningsdag, och detta var servitrisens uppmaning till oss att gå hem. Vilket vi också gjorde. Själv återvände jag till mitt rum och den väntande sängen.
Tänk att en hotellfrukost kan smaka så underbart! Första "riktiga" frukosten på tre veckor. "Frallor" med ost och skinka, till detta två koppar kaffe. Som efterrätt en halv fralla med apelsinmarmelad. Det var bara att njuta!
Det är ont om parkeringsplatser. Här är ett sätt att lösa problemet.
Snabbt upp på rummet och plockade ihop grejorna för att kl 830 styra bilen, via GPS,n, till Banergatan och Krigsarkivet. Småregnar och morgontrafik. GPS,n bestämmer, själv har man ingen aning om var man är förrän man rundar rondellen vid Valhallavägen. Man glömmer mellan varven hur besvärlig morgontrafiken kan vara i huvudstaden. Jag hade siktat på 0900, men det blev en halvtimme senare. Lite tråkigt eftersom jag hade bestämt med en kollega för en kopp kaffe (Förlåt Jan!)
Men det blev som vanligt ett varmt välkomnande, och givetvis lite prat om allt möjligt. Jag lämnade två exemplar av min senaste bok. Därefter var det bara att kvittera ut besökstillståndet och bege sig ner i underjorden. Här förflöt timmarna fram till lunch med bildletande, ett nog så tålamodsprövande arbete. 1 000-tals svart/vita negativ instoppade i små bruna påsar, och därefter sorterade i ett gammalt arkivskåp.

Vid lunch var det dags att bege sig upp till dagsljuset igen och försöka äta lunch. Det enda ställe som finns i omedelbar närhet är Östermalms Pizzeria och Salladsbar, tvärs över gatan. Jag var väldigt sugen på en pizza, och bestämde mig för detta (något som jag fick ångra under eftermiddagen)
När jag satt där vid mitt bord, det är en mycket liten pizzeria, med endast 8 bord, i en pytteliten lokal, kunde man ju inte undgå att höra samtalen vid borden omkring mig. Jag förstår nu hur det fungerar med "spionen lägger pussel". Vid bordet närmast mitt diskuterades helikoptrars anfallstekniker ur dolda lägen, vid bordet lite längre bort diskuterades någon förestående övning. Vem som diskuterade vet jag inte, men i anslutning till Krigsarkivet ligger ju FMV, så det var kanske inte så svårt att gissa vart besökarna kom ifrån.
Efter lunch blev det till att fortsätta i Krigsarkivets djupa underjord med mer bildarbete. Väl uppe i forskarexpeditionen blev det till att ställa sig vid kopieringsmaskinen och göra arbetskopior av bilderna, detta för att ha något att jobba med, och om bilden skall användas vet jag varifrån den kom.
Klockan hade redan nått 16,30 och det var dags att återvända till hotellet. Under eftermiddagen gjorde sig lunchpizzan påmind, och det blev ett flertal toalettbesök. Väldigt roligt, speciellt när man sitter 4 våningar under jord och toaletten finns högt upp via en långsam hiss. Nåväl nu har jag lärt mig det också.
Hemfärden genom ett småregnigt Stockholm gick sakta. Givetvis var det några småkrockar längs vägen som korkade till trafiken. Men efter nästan 45 minuter kunde jag parkera utanför hotellet. Kvällens middag hade jag köpt med mig och bestod av en Ceasarsallad, frukt och vatten. Den smakade inte dåligt efter en stund skrivande vid datorn. Efter lite slötittande på en innehållslös TV blev det istället sängen och en god nattsömn.
Lite av min omgivning i Krigsarkivets källare. Notera den mäktiga boken t h  i bokhyllan!
Nästa morgon, lördag och Krigsarkivet skulle inte öppna förrän klockan 1000. Det verkade lite konstigt, och vid en koll på nätet fanns det inga noteringar där, men har dom sagt det, så gäller väl det. När jag anlände lite över 10, visade det sig att det var Arkivens Dag, mellan kl 10 - 14! Snopet, när man har räknat med en full arbetsdag. Nåväl det var bara att tränga sig in, anmäla sig, och försvinna ner till "mina" domäner. Fler bra bildfynd och det har trots allt varit ett givande besök. Strax före klockan 14 tyckte jag det fick räcka och begav mig ut. Eftersom det återstod några timmars dagsljus tog jag en tur ut till Barkåkra, mest för att slå ihjäl lite tid. Här har det växt upp ett helt köpcentra och en Outlet. Jag märkte snart att det vara inte bara jag som tänkte mig att besöka stället. 1000-tals Stockholmare hade fått samma tanke. Så det blev några böcker och sedan fick det vara bra. I stället tillbaks till hotellet och hör och häpna (!) för en stund på det helt tomma "gymmet". Här testade jag löpbandet, cykeln och trappmaskinen, mest för att känna hur det känns. Inte illa, så det blev en 20 minuter, tillräckligt för att driva fram lite svett.
Därefter en dusch och sedan lite skrivarbete, innan det var dags för kvällsmat på den lokala kinarestaurangen. Kvällsmaten blev jätteräkor med kokta grönsaker, till detta ett glas vatten. Nu väntar Stockholms Militariamässa imorgon, och efter den är det en bilfärd på 650 km innan man är hemma.
Jag var först i restaurangen nästa morgon, nästan innan de öppnade. Mässan har utställareinsläpp från kl 0800 och jag ville gärna vara tidigt på plats. Dt är alltid lite pirrigt, första gången på en mässa, man vet inte riktigt hur det fungerar och var allt finns. Så snabbt ner med frukosten, och jag tog mig dessutom friheten att göra mig två lunchsmörgåsar med skinka, som tillsammans med ett kokt ägg får utgöra dagens lunch. Sedan var det bara att checka ut från hotellet, ställa in GPS, och sikta på Solnahallen.
Trots den tidiga morgonen var det en del trafik, men det flöt på bra och strax före ½9 var jag framme. På baksidan av den stora idrottshallen fanns möjlighet att hålla med bilar och lasta ut. Här kunde man också tydligen låta bilen stå, på egen risk. Fyra vändor med kärran och jag hade fått in alla mina kartonger. Jag stod längs ena långväggen (plats 43) mellan föreningen Beredskapstid 1939-45 och en militariahandlare. På med tyg på bordet och uppställning av böcker. Mycket utställare och en strid ström av människor med vapen, hjälmar, lådor och uniformer passerade förbi.
Så i god före 10-slaget, när mässan skulle öppna, var jag klar. På en avsats ovanför lokalen samlades "kön", och det var faktiskt en hel del som köade för att komma in. Mässan brukar tydligen ha en 3-4 000 besökare, så det såg bra ut.
Och det blev riktigt bra. Böckerna sålde, och det var många som tog chansen och hälsade på vid mitt bord. Och det var definitivt inte tråkigt att sitta vid sitt försäljningsbord. Det passade människor hela tiden. En del i uniform, andra "utklädda" i dagens fynd. Här fanns alla kategorier, och alla åldrar. Tiden gick fort och lunchen "avnjöts" tillsammans med en mugg kaffe. 
Ja, vad säger hon till honom. Minen får en att undra...?

Från östtysk generalöverste till finska soldater. Det fanns mycket att beskåda på mässan
När klockan började närma sig 15 tog det plötsligt stopp, och besöksantalet sjönk snabbt. Alla började så smått att plocka samman och förberedda för avslutet, så även jag. Snabbt ut med grejorna i bilen, och vid klockan 1545 kunde jag styra min bil ut på motorvägen och sikta på Skåne, medan det sista dagsljuset försvann.

Några intryck från mässans besökare. T v nyinköpt tysk hjälm. T h två grabbar som offrade veckopengen på en investering i ryska officersuniformer.

Ganska mycket trafik genom Stockholm och ner mot Södertälje, sedan började det avta och det var bara att låta farthållaren ta hand om körningen. Det småregnade på det där irriterande sättet. Inte så mycket att man kunde ha vindrutetorkarna igång, inte ens intervalltorkningen stämde, Men det flöt undan och det var huvudsaken. Som vanligt gällde det omvända körschemat. Första stopp blev Gränna för tankning av bil och förare, samt ett välbehövligt toalettbesök. Kvällsmaten fick bli pannbiff med lök, som tråkigt nog bildade avslutning för helgens "frossande". Väl hemma är det återgång till den stränga dieten igen. Skall bli spännande och se om "helgslarvet" straffar sig!

Så den sista biten gick som på räls och vid pass 22.30-tiden kunde jag parkera på gården hemma, ganska mör och trött, efter en tråkig bilresa i småregn. Nu väntar en vecka med tandläkarbesök och intervjuer av Lgc-personal (i autentisk miljö). Fredag och lördag (19-20/11) är det dags för ett besök i Jönköping, med bl a fotoreportage på de gamla regementsområdena A 6 och I 12. På lördagen är det visningar av diverse berganläggningar under ledning av SFHF, som betyder Svensk Fortifikationshistorisk förening. Skall bli riktigt spännande.  Så nu återstår bara att önska en trevlig vecka, tills vi hörs igen.

Hälsningar

Leif H