Vecka 44, Tisdag 31 oktober 2006
Godmorgon Bunkervänner,
Sista dagen i oktober och det känns som om hösten verkligen har slagit till härnere. Trots omställning till vintertid, kl är nu 0615 är det kolsvart utanför arbetsrummets fönster. Idag är det "bara" två månader kvar av året, och till nyårsafton, vet inte om det är bra eller dåligt. Det bra är att tiden går, och sommaren  redan kommit närmare, det dåliga är att det väntar en mörk och seg tid. Men man kan också se det med tidtagaruret i handen - och konstatera att det nu är exakt 2 månader kvar till Musköboken deadline, detta hemska ord.

Alltså om två månader skall den kommande boken ligga klar för tryck, och under februari skall den finnas tillgänglig för alla som vill läsa om landets största, hemligaste och mest märkliga berganläggning. En anläggning som jag på något sätt har fäst mig vid - det är något mycket speciellt med den kan jag lugnt konstatera. Om det är den ödsliga taptosignalen från kanslihuset, eller mötet med rådjuren vid förrådet, eller de långa bergtunnlarna eller.... Jag vet inte vad men det finns något i berget - det är kanske det som kallas att bli bergtagen?

Så nu vet du vad du har att se fram emot. Den första boken om Muskö, med massvis av bilder, flera av dessa är mycket unika eftersom de visar sprängningsarbetena under de första åren. Men egentligen är hela boken unik, eftersom så här ingående har aldrig den tidigare så hemliga anläggningen presenterats. Så sätt ett kryss i almanackan för februari 2007.
Men det skall hända en hel del annat under de två månaderna som är kvar på året. Nästan måndag skall jag tillsammans med Johan Andrée på Beredskapsmuseet besiktiga den gamla nssr-anläggningen vid Laröd. Denna skall eventuellt tas med listan över bevaransvärda objekt från KallaKriget. Tillsammans med representanter från Försvarsmakten och Riksantikvarieämbetet skall nu anläggningen skärskådas. Låt oss hoppas att den kan få finnas kvar till fromma för alla historieintresserade och även teknikfreakar. Det var nämligen här som de tidiga radarförsöken började, och anläggningen är i grunden sedan mitten på 50-talet.
Redan i samma vecka bär det av till Polen, och halvön Hel för att titta på KA-anläggningarna. Enligt upp skall här finnas tre epoker KA-pjäser och ställningar. 15,2 cm Bofors i polskt utförande, 13 cm av ryskt ursprung och, kanske det bästa av allt, en 40,6 cm tysk ställning för riktigt tungt KA. Det lär ha varit pjäserna till Lindemann-batteriet som först monteras här. Det skall finnas kvar två kompletta pjäsplatser. Utöver detta skall det firas den polska självständighetsdagen med pompa och ståt. Om tiden medger skall det bli besök både i Gdynia (Marinmuseet) och Westernplatte (behöver väl ingen närmare förklaring)
Sedan väntar Stockholm och Krigsarkivet för de sista kompletteringarna i boken. Och efter det skall det väl hinnas firas en jul mellan varven. Men nu höll jag ju på att glömma...DANMARK den stora bunkerresan. Vädret var kanske inte det bästa men vad gjorde det, i sällskap med likasinnade och i riktiga bunkeromgivningarna får det gärna både regna och blåsa.
Max från västkusten hade resan till ära bestämt sig för att utgöra vårt riktmärke vilket han här demonstrerar i Nymindegab. Det är väl ingen som undgick att se Max
Man får en annan uppfattning om bunkrar och storlekar. Här gäller verkligen regeln "störst är bäst" (eller man kanske numera skall var) På bilden ser du ledningsbunkern vid Kryle strand. Max behöver jag väl inte peka ut. Mannen på toppen av bunkern (12 meter upp) är Ola från Skåne som njöt i fulla drag.
Ett fylligare reportage kommer under just "Reportage" inom några dagar, tills dess får du nöja dig med detta. Men jag skulle vilja framför ett tack till alla deltagarna och påminna om att kursen om Regelbau kommer så småningom samt att vi skaffat nya städerskor som vet hur man viker toalettpapper (det sista tillhör avdelningen interna skämt)
Bunkerhälsningar
Leif H
DU ABONNERA VÄL PÅ TIDNINGEN FORT & BUNKER