På torsdagen var det så dags att återse Muskö, och alla bekanta ansikten. Jag hade redan bestämt träff med Jonas L, basens fotograf. Det var ju hos honom som man alltid började dagen. Här den eftertraktade El-moppen, och här kunde man ställa av sina grejor. Så efter att ha passerat vakten, blev det direkt in i tunneln och nedför backen. Tänk t o m dofterna kändes bekanta, och de märkliga, lite dämpade ljuden, som kom från olika håll i berget. Eller det var kanske berget som jämrade sig?
Det blev ett glatt återseende med både Jonas och Michael, och jag fick snabbt uppdaterat mig med allt vad som hänt sedan förra besöket. Denna dag gick också Lisbeth Nyström, basen arkivarie, i pension, en synnerligen trevlig kvinna som hjälp mig mycket med att hitta rätt i arkiven. Både Jonas och Michael skulle iväg på lunchen för att delta i avskedsmiddagen, eller rättare sagt lunchen. Nåväl jag ringde istället till mina bekanta i Sjöbevakningen och fick trevligt sällskap under lunchen, som dagen till ära bestod av ärtsoppa! Kaffe njöt vi i solskenet utanför matsalen. Jag promenerade åter ner i berget och lånade tjänstemopeden för en liten nostalgisk rundtur i berget. Jag började allra längst bort, i Risdalsslipen, här var det ganska renrakat och ovanligt tomt. Dock fanns en fantastisk lyxkryssare uppdragen här. Det verkar som det var något motorbyte gång. Robot- och torpedtunneln var som vanligt avspärrad (något jag märkte på hemvägen) så istället tog jag mig till den ena jagardockan, där af Chapman fortfarande låg för renovering. Hon ser lite märklig ut, där hon ligger i dockan. Däcksbyggnaderna har fått ny vit färg, och enligt uppgift skall hon vara klar om en två-tre månader. Mitt besök led mot sitt slut, nu kunde jag ju inte äta kvällsmat, eller bo kvar, eftersom jag redan hade rum i Stockholm, så det var bara att sätta sig i bilen, för färden hem. Jag tog dock vägen via kajområdet och kunde beskåda den nyligen hemkomna ubåten Gotland. Ubåten som ställt till det för de amerikanska sjöstyrkorna. Hon såg faktiskt riktigt sliten ut, där hon låg förtöjd vid hamnbassängen. Vid nedfarten till Muskötunneln stod delar av vaktstyrkan och vaktchefen klara att spärra av tunneln. Det var en robottransport som skulle genom tunneln, och denna stängs då, av säkerhetsskäl. Sedan var det bara att styra bilen mot Stockholm, kasta sig i duschen, och ge mig ut för att träffa Jan-Erik. Vi stannade till för en öl, men fastande på stället och beslöt oss för att förstärka ytterligare öl med en god middag också, allt medan vi avhandlade den kommande MILITÄR UTFLYKT, del 2. Klockan började bli sen och det var dags att söka sig tillbaka till sängen.

Nästa morgon, fredag, var det åter dags för Krigsarkivet. Nu var det genomgång av det som skulle skannas för den kommande boken, och en hel del som skulle fotograferas av. Krigsarkivet är en underbar, och märklig, instans. Här finns förmodligen allt! Konsten är att finna det! Det kräver stor fantasirikedom och en jätteportion tålamod. Textraden i arkivpärmarna behöver heller inte alltid stämma överens med det faktiska innehållet i den aktuella pärmen. Men trägen vinner! Det är bara att söka vidare tills man finner det man söker. Tog en lunchpaus och uppsökte Fältöversten, precis i närheten, för att göra några livsviktiga inköp (tandkräm, frukt o dyl) Kvällen blev en arbetskväll framför datorn, följt av en rask promenad i parken och en kvällsmat i husets pentry.

Det tog en stund att leta sig ut på småvägarna, men jag tror det blev några bra bilder. Vidare söderut, och nu ställde jag navigatorn i bilen på att undvika motorvägar. Detta skickade mig neråt via mindre vägar, och jag hamnade bl a vid Kinda kanal  som bjöd på några vacker scenerier. Med lite trafik och skaplig väg flöt färden på. Jag hade varit förutseende och gjort några smörgåsar som smakade bra vid en liten tjärn, med vacker utsikt. Sedan var det bara att köra på för att vid 18-tiden kunna köra in på gårdsplanen hemma.

Nästa evenemang som jag sett fram mot var det planerade besöket på Aspö under lördagen (8 sept). Tyvärr blev detta istället ett enda stort fiasko, åtminstone från arrangörens sida. Besöket och arrangemanget hade växt fram via diskussionssiten FortForums hemsida under sommaren och gick ut på en heldag med besök på Kungsholmsfortet och Aspö, med möjlighet att besöka radaranläggningen Gruvan och batteri EN,s splats. Det började redan på fredagen då ett mail från arrangören konstaterade att vi kunde inte besöka Kungholmsfortet. Orsaken till detta skulle avslöjas när vi träffades. Dessutom innebar det att den ordnade lunchen inte heller kunde fixas, då det var köket på Kungsholmen som skulle fixa detta!!??