Vecka 51, Lördag 22 december, 2007
Dan före dan, före dan! 
 "Det  var inte igår, eller hur man nu brukar säga. Men nu är jag tillbaks, eller rättare sagt hemsidan fungerar åter som den skall och jag skall dessutom försöka mig på att uppdatera dig med vad som hänt sedan sist!"
Så skrev jag mycket optimistisk den 19 okt, mer än två månader sedan och det är inte utan att jag har haft lite dåligt samvete för att jag hunnit med skrivandet. Just nu pågår arbetet för fullt med MILITÄR UTFLYKT, del 2. Jan-Erik sitter hemma i Borlänge och läser texten, så honom lyckas jag hålla sysselsatt i jul. Själv består dagarna av datorarbete med produktionen och layouten av själva boken. Texter, bilder, kartor och annat material skall ju sammanfogas för att bilda en enhetlig bok. Vi får väl se vad det lider. Den 31 januari skall allt vara klart för tryckeriet.

Här får du en första titt på omslaget som det ser ut just nu. Om det kommer att se likadant ut när det blir dags att trycka återstår att se.
Nåväl det har ju hänt en hel del sedan sist. Det har varit besök på 12/70 batteriet på Landsort (22-23/10) och 10,5/m/50 på Arholma (11-12/12). Sedan har det varit reportageresa med VärnpliktsNytt i nordvästra Skåne, möten med Helsingborgs kommun angående värnens framtid, ett blixtbesök på Beredskapsmuseet den 25/11 för att titta på när alla kollegorna flytta, staplade, packade, täckte och förberedde för vinterdvalan. Allt hinner jag tyvärr inte berätta om men jag kan ge dig lite glimtar från de två besökta batterierna
På Landsort hade vi nöjet att bo på vandrarhemmet, beläget på den södra delen av ön. Vandrarhemmet består av de renoverade barackerna från andra världskriget. Vi hade en barack för oss själv med två sovrum och ett stort allrum med kök. Härligt värre. Efter att ha sprungit oss trötta vid 2,pjäs i det moderna 12/70 batteriet, och gjort klart för gryningsfotograferingen, var det nästan mörkt. Efter kvällsmaten gav vi oss ut för att "leka" lite med ljus och kameror. En del av resultatet ser du ovan. En av de gamla 15 cm kanonerna i sitt pansartorn, med kommandoplatsen bakom.
Morgonväckningen var okristligt tidigt, och frukosten likaså. Det gällde ju att vara på plats innan solen gick, det vara det att vi fått tiden för soluppgången en hel timma för tidigt. Eftersom vi tagit till med lite reservtid, blev det som man säger j-ligt tidigt.
Men morgonstund har guld i mun, även om det i denna morgonstund var kolsvart. Väl framme vid pjäsanläggningen gällde det att ta sig upp till själva pjäsen, som är belägen uppe på klipporna. Det blev ett halkande och svärande i mörkret. Det gällde ju att inte slå i kamerautrustningen, och samtidigt hitta de uttestade fotoplatserna från gårdagen.
Efter nästan en timmas väntan fick vi så lön för mödan. Himlen i öster började anta en gyllne färg under molnkanten, Våra kameror gick varma och det sprang runt till platserna som vi valt ut. Platser där vi skulle få de bästa bilderna. Själva kanontornet med pjäsen hade föregående dags eftermiddag snurrat och eleverats i alla möjliga riktingar och vinklar för att ge oss bästa tänkbara fotolägen mot, den förhoppningsvis, uppgående solen. Och det blev faktiskt så. Även om det inte blev den där fantastiska soluppgången så blev det härliga bilder, i den allt ljusare morgonen.
Morgonljuset kom med lite blåfärgning av natur och omgivning. Vårt fotouppdrag hade lyckats och alla var nöjda. Efter en efterlängtad frukost ner i pjäsens lilla pentry/matsal var det dags att packa ihopa alla våra grejor och bege som till den väntande båten och fastlandet. Vi kunde dock inte avhålla oss från att ta ett "idolporträtt" av varandra vid pjäsen. Den näst sista 12/70-pjäsen i landet. Om allt stämmer så kanske en av dessa två får finnas kvar som ett tekniskt minne över en tid av Kallt Krig.
I mitten av december bar det iväg till Arholma, i Stockholms norra skärgård. Här gällde att försöka få lite fina bilder på den 10,5 cm KA-pjäs m/50, i pansartorn, som nu är den enda bevarade i landet. Personal från Försvarsmakten håller just nu på med de sista arbetena med att säkerställa utrymmena och pjäs för att den skall kunna visa för allmänheten. Detta innebar bl a att pjäsen svetsas fast i en skjutposition. Vi hade ett dygn på oss att fotografera innan pjäsen låstes på sin plats. Även här utnyttjade vi mörket till att få några effektbilder av pjäsen och omgivningarna. Här några bilder från platsen:
Bilderna ovan visar det s k Ögat, dvs lasersiktet. På Arholma är detta inbyggt i en av de gamla pansarkupolerna från det tidigare batteriet som fanns på platsen, Bilden till höger visar det s k inslaget, alltså tunneln som leder in till anläggningens ingång. Denna ingång ligger vinkelrätt till höger i tunneln.

Pjäserna som ingick i ett modell 50-batteri av den typ var även avsedda för att kunna fungera som luftvärnspjäser. Här har vi eleverat pjäsen till max, i detta fallet 75 grader, något som krävde allt vad Johan hade i krafter. Pjäsen skulle ju sedan tillbaks ner igen, för ytterligare fotografering.
Såhär är det annars pjäsen ser ut vid normal skjutning mot sjömål.
Besöket på Arholma gav tyvärr en liten besk eftersmak, vi får väl se om det bli läge att berätta om detta lite längre fram.
Nu har jag tänkt sluta för denna gång, vi skall se om jag kan få ner några rader lite mer regelbundet. Men jag vill också passa på att tacka er alla för det gångna året. Tack alla ni som köper mina böcker, tack alla ni som deltar i bunkervandringar och utfärder. Fortsätt med intresset och låt oss hoppas på ett nytt spännande år.

EN RIKTIGT GOD JUL!

Leif H
PS Senaste numret av FORT & BUNKER är nu ute, och alla skall ha fått det vi dethär laget. Stämmer inte detta, så hör av dig till oss.