Vecka 25-26, tisdag 30 juni 2009
Bunkervänner,
Äntligen ett livstecken, kanske du tänker. Ja det gick lite mer dagar än jag hade tänkt mig. Jag får skylla på Beredskapsmuseet, mobiliseringsplatser, Sven-på-landet, robot 68 och allmänt kringliggande händelser utom min påverkan. Upptäckte själv igår kväll att det redan två veckor sedan förra veckobrevet.
Så vad har då hänt sedan sist. Ja midsommaren har vi passerat, och den förflöt väl som vanligt med nypotatis, sill, lite köttbullar och diverse tillbehör. Enligt glada SMS och mail (tack alla!) var det tydligen likadant hos alla vänner och kollegor. 
Så vi försöker ta det lite i tur och ordning, sedan sist. Måndagen var det arbetsdag på Beredskapsmuseet, eller rättare sagt "våra" värn behövde ses över inför den stundande visningssäsongen. Eftersom jag ändå var i trakterna passade jag på att besöka Skånes förmodligen minsta övningsområde i Önnarp, på Bjärehalvön. Det var här som bland annat F 10 hade sina övningar för mark- och baspersonal. Ett riktigt litet idylliskt militärt övningsområde, om det nu finns något sådant.
Nästan som en liten semesterby.
På väg därifrån möte jag personal från Lv 6, Halmstad, som är bland de nya användarna, tillsammans med Hemvärnet. Jag fick då berättat att man höll på att arrangera en s k orienteringsskytte. Jag förmodar att man då skall orientera sig fram till de olika skjutstationerna. 
Onsdagen var en ny arbetsdag uppe på Beredskapsmuseet, och återigen var det värnen som kallade. Denna gång värn H 14, mitt inne i Helsingborg. Det kan inte bli mer centralt. Värnet, eller rättare sagt skyddsrummet är placerat precis vid Kärnan. Men det var även värnen vid Hälsobacken (H 58) och Margaretaplatsen (H 1) som fick lite putsning. Orsaken var att vi direkt efter midsommarhelgen skall placera ut de återstående två pansarvärnskanonerna. Det finns ju redan en i värn 733 a i Domsten. Så allt var nu klart för att placera in dessa.
Midsommarhelgen förflöt i lugnets tecken hemma. Det blev dock en liten utflykt till Häckebergatrakten för lite kompletterande bilder på robotplatsen där.
En robotplatta för robot 68 i all sin prakt.
Annars var det måndagseftermiddagen som  gick helt i värnens tecken. Förmiddagen, och delar av eftermiddagen var vikt för målning av skyddsrummet H 14 vid Kärnan. De gånger då värnet/skyddsrummet stått öppet hade stadens spraymålande konstnärer passat på. Så väggarna behövde en uppfräschning.
Här målas det för fullt, eller........
Senare på måndagen var det så dags att lasta två 37 mm pv-kanonerna på det inhyrda släpet. Jag körde bakom med min bil och fick möjligheten att se många förvånade miner på de gående vi passerade. Första stoppet var i Margaretaparken, alltså värnet H 1. Här var det plan och förhållandevis enkelt att få in pjäsen. Men så var vi också en kraftfull arbetsstyrka förstärkt med Sven-Arne (grannen) och hans son Henke (Henrik).
Johan undrar var arbetskraften tog vägen...
Nästa värn var det "berömda" H 58 i Hälsobacken, eller Hälsovägen. Delvis inbyggt i stenbranten, och ett värn som alltid väckt många frågor. Här fanns ingen annan råd än att stanna i baken med varselljus. Värnet har en ganska brant instegsramp och det gällde att upp den 370 kg tunga pjäsen, utan att den rullade ut på gatan. Med förenade krafter och uppmuntrande rop åkte kanonen in på plats förvånansvärt enkelt. Det var bara att gratulera varandra och avsluta arbetsdagen tidigare än beräknat.
Förberedelser inför det tunga lyftet, som gick smärtfritt.
De tre följande dagarna var fyllda av olika göromål som t ex tandläkarbesök (som vi inte skall diskutera här) samt brandskyddstillsyn av vår öppna spis och skorsten. Det blev dock tid till en liten skogspromenad för att beskåda en liten ammunitionsslinga i de djupa skogarna hemmavid.
Precis invid vandringsleden finns denna imponerande betongbyggnad.
Men annars var det fredagen som bjöd på en verkligt givande och intressant utflykt. Kollegan "Sven-på-landet" hade lovat att var guide åt Lars D och mig, på en rundtur i Mellanskåne. Här finns en stor mängd avvecklade förrådsbyggnader från Kalla Krigets stora uppmarschområde. Här skulle bl a någon av våra brigader mobilisera och det var därför som det fanns ovanligt gott om både f d militära förråd och inhyrda civila i området.
Så här idylliskt kan ett mobilseringsförråd se ut.
En del av de gamla byggnaderna var i ganska dåligt skick, utvändigt. Invändigt (det var öppet!) var dock skicket nästan i perfekt kondition. De stora förrådshyllorna gapade visserligen tomma, men det var inte svårt att förställa sig hur här sett ut.
Fallfärdigt - eller kanske skicklig maskering?
Hyllor som en gång var fulla av utrustning.
Ett av dagens besök hade stått högt på min önskelista under många år. Det var för ett flertal år sedan jag fick förmånen att besöka den stora skånska gplatsen i mellersta Skåne. Till denna anläggning hörde en s k utpost. Alltså en plats där den utgående radiotrafiken utgick från (detta för att inte man skulle kunna pejla in huvudanläggningen).
Sändarannexet, väl gömt i skogsområdet.
Master, master och åter master.
En del master hade också fått inneboende. Här är det områdets storkpark som lagt beslag på utsiktstoppen.
Trots en tidig start lyckades vi bara hinna med en liten del av det som fanns, och finns, inom området. Sven lovade, i ett svagt ögonblick, att fortsätta guidningen under en kommande tisdag, något som vi tacksamt tog emot. Tack Sven för en lyckad dag med spännande upplevelser.
Sven-på-landet och Lars D på en "hemlig" väg.
I området fanns, eller rättare sagt, har funnits en av de skånska stor-radar anläggningarna, nämligen PS-08, med namnet Fred. Eller också känd under det mindre imponerande namnet Myggan. Vi gjorde ett snabbt besök i trakterna för att beskåda den avvecklade radioanläggningen som funnit här.
Runt de båda annexen fanns en imponerande samling mastfundament.
Så efter en dag i fält var det åter dags för "arbete" hos Beredskapsmuseet. Lördagen innebar en specialvisning av värnet 740. Alltså museets pjäsvärn med stridsvagnstorn och 7,5 cm kanon. Först på morgonen var det till att lyfta av skyddshuven och städa av tornet lite grand. Alla skrymslen och vrår på det gamla tornet är tydligen drömplatser för spindlar. Här finns dom i alla storlekar och sorter. Så kvasten fick jobba för att få det hela presentabelt.
Så här ser värnet ut under mesta delen av året.
Visningen under eftermiddagen avlöpte perfekt, och det var en mycket intresserad samling som beskådade värnet ur alla tänkbara vinklar. En del av besökarna tog också tillfället i akt att krypa in i tornet och "målfölja" oskyldiga fartyg i sundet utanför. Lördagen avslutades med ett kort besök från Norge. Det var Kystforts Erik Hårberg med sällskap på väg till semester Danmark, som gjorde ett kort stopp vid Djuramossa. Så kan man sammanfatta de två gångna veckorna. Nu väntar en vecka med bl a invigning av närspaningsradarn i Laröd, det är på onsdag. Sen startar visningssäsongen dagen efter med årets första stadsvandring den 2 juli. Samma dag skall jag dessutom hinna med ett besök vid det gamla krigsflygfältet på Everöd.
Men nu tar vi ett par dagars paus i skrivandet. I nästa veckobrev skall du få veta hur invigningen och premiärvisning avlöpte.
Tills dess sköna och soliga dagar - med lite betong!
Bunkerhälsningar!
Leif H