Vecka 28-30, skrivet den 27 juli 2009
"-Var blir veckobrevet av?", "-Har du slutat skriva?" det har blivit många mail och samtal om uteblivet veckobrev den senaste tiden. Sista påstötningen kom i går i samband med visningen av Skånelinjen. Lugn, lugn - tiden har helt enkelt inte räckt till. Visningprogrammet under juli månad har varit ganska intensivt. Stadsvärnsvandringar varje måndag och torsdag samt därefter 12 mils hemresa, dessutom Skånelinjevandringar under söndagar samt lite extratjänst på Beredskapsmuseet gör att det blir inte så mycket tid över till skrivandet.
Men nu har det äntligen lugnat ner sig. Visserligen är det fortfarande två visningar kvar av vardera men man börjar se slutet på säsongen. Låt mig berätta lite om stadsvärnsvandringarna.
Dessa sker alltså i Helsingborg där jag tillsammans med intresserade vandra längs den spärrlinje som byggdes upp under andra världskriget. Spärren har givetvis till stora delar försvunnit. Men på några enstaka platser kan den fortfarande beskådas. Under vandringen får besökaren möjlighet att komma in i inte mindre än tre stadsvärn och ett skyddsrum. Ett ofta populärt nöje, utom för några få som vägrar att kliva in i mörkret.
Visning sker/skedde alltså varje måndag och torsdag mellan klockan 18 till ca 20.30 - 21.00. En riktigt trevlig vandring genom ett sommarvackert Helsingborg. Vädret har kanske inte riktigt varit på min sida detta året, dock. En dag hade vi fantastiskt solsken, men därefter har det varit mulet med regntunga skyar. Och som väntat fick vi en vandring med "lätt" skyfall. Jag måste dock säga att jag var imponerad av det 20-talet medvandrare som glatt fortsatte vandringen i över en 1 timme i ösande regn. Kanske kan det bero på guiden ;-), och förmodligen på att ämnet är mycket intressant.
Utöver stadsvandringarna har det också varit vandring/visning av Skånelinjen i området Viken - Laröd. En lite mer omfattande visningen av olika värn och skyddsrum. Här förflyttar man sig med egen bil. Något som inte alltid är det enklaste när ca 10 bilar skall hålla samman i "kolonn". Men det fungerar trots allt. Denna visning tar ca 6 timmar och omfattar också den numera "berömda" radarstationen i Laröd. Denna har fått mycket uppmärksamhet i sommar, med all rätt, och får väl nästan döpas till en "pärla". Har du inte sett så vill jag bara uppmana dig att "sno på". Det finns ytterligare ett antal visningsdagar. Dock är antalet platser begränsat. Kolla på ticnet, eller besök Beredskapsmuseets hemsida här.
Men trots ett hårt visningsprogram har det dock funnits lite tid över till annat också. Arbetet med grundmaterialet till den komma boken och projektet Skåne under Kalla Kriget har fortsatt. Tillsammans med kollegan Lars D har vi letat vidare i Skåne efter "spåren" av vårt försvar. En otrolig god hjälp har vi haft av Sven Å som delar vårt intresse för militärhistoria. Sven har en märklig förmåga att kunna spåra upp gamla mobiliseringsförråd och annat trevligt som vi besökt tillsammans. I några av dessa, sedan länge övergivna förråd, kan man fortfarande finna högst påtagliga bevis för den militär närvaro, och beredskap, som en gång fanns i Skåne.
Ibland "snubblar" man över sevärdheterna, som utanför det lilla samhället Svensköp, i mellersta Skåne. En liten blå skylt med texten "Bombplanet 1944" fångade vår uppmärksamhet. Givetvis var vi bara tvungna att stanna och undersöka platsen. Vad det var vi fann ser du på bilden nedan, och via länken här kan du läsa mer om vad det var.
Det oansenliga monumentet i skogen. Tyvärr har någon plockat med sig minnesplattan till monumentet.
Under våra små resor runt i Skåne träffar vi också allehanda trevliga människor, som mer än gärna berättar om lokala händelser, med militär anknytning. Jag vill bara uppmana alla som är ute och "dokumenterar" att ta tillfället i akt och prata med folk i omgivningen där du är. Knacka på hos huset intill, eller stoppa någon som kommer cyklandes eller gående. Du kommer att bli överraskad över vad du kan få veta bara genom att vara trevlig och ställa frågor.
Här pratar kollegan Lars med en äldre lantbrukare, som tidigare tjänstgjorde som tillsyningsman vid en av Flygets anläggningar i Mellanskåne.
Trots att vi varit ute ett antal gånger och markerat, dokumenterat och givetvis fotograferat byggnader, förråd och annat verkar det som att det finns hur mycket som helst. Konsten är att hitta de gamla mobiliseringsförråden. Dessa kan ju idag brukas till något helt annat, och det är inte alltid så enkelt att känna igen dem.
Jag är väldigt tacksam om du kan bidra med tips på denna typ av förråd från Kalla Krigets dagar. Det gäller alltså de förråd, av olika slag, där våra krigsförbands utrustning förvarades. Har du något till är du mer än välkommen att höra av dig till mig, antingen via mail till info@bunker.nu eller till min mobiltelefon 0708 310 313.
För att du skall se vad vi letar efter får du här ett litet urval av mobiliseringsförråd i Skåne.
Som du ser kan det vi söker efter se ut hur som helst. Men hör gärna av dig om du har något tips, även om du är osäker på vad det är.
Som du förstår har det varit händelserika veckor i sommar. Och förhoppningsvis är det inte slut ännu. Definitiva höjdpunkten var nog utbildningen i stridsvagnskörning i fredags. Tänk att få "ratta" en 22 ton strv m/42. Nu har jag dessutom papper på det, så det så!
Parkeringsplatsen vid Beredskapsmuseet i Djuramossa fick en ordentlig genomplöjning.
En lycklig museichef får köra stridvagn officiellt.
Den slet mest! Vår utbildningsledare och ansvarige Sven-Arne Persson, även känd som Pansar-Persson
Det var tack vare den numera så kända stridsvagnsfamiljen Persson, som denhär utbildningen var möjlig. Med Sven-Arne gömd sidan om förarplatsen (det är nämligen fruktansvärt svårt att växla vagnen), Stefan, Henrik och Joakim höll till utanför, så att  allt fungerade, och det blev till en omtumlande upplevelse i den fina sommarkvällen. Att vi sedan firade efteråt med räkor, pajer, ost och annat gott är en helt annan historia.
Ja nu har snart hela måndagsförmiddagen försvunnit, men å andra sidan har det blivit ett kort sammanfattande veckobrev, så att du är i  kapp med vad som händer.
Soluppgång över Omaha Beach i oktober 2008, en upplevelse som förra reseomgången fortfarande minns och talar om.
Hösten Normandieresa är nu fulltecknad och den 18 september styr vi färden till invasionskusten för en veckas spännande upptäcktsresa. Annars fortsätter veckorna nu precis som vanligt med jakten på våra försvarsförberedelser under Kalla Kriget. visningar och Stockholmsbesök. Dessutom skall det komma ut ett nytt nummer av FORT & BUNKER i slutet av nästa månad.
Eftersom det nu börjar lugna ner sig skall det nog kunna bli ett veckobrev, i veckan, precis som det var tänkt. Hör gärna av dig om du har något att berätta från "vår värld".
Bunkerhälsningar!
Leif H