|
|
|
|
VAD ÄR EN BUNKER? |
![]() |
|
Stridsvärn är ett samlingsbegrepp och anläggningarna har olika benämning beroende på vad de skall skydda, t ex pjäsvärn för artilleripjäser. Skyttevärn skyddar soldaterna vid eldgivning. De kan bestå av enkla gropar eller vallar. När vallgraven är mer framträdande än vallen kan begreppet skyttegrav användas. Från och med sent 1800-tal kommer betong och järn in som byggnadsmaterial. Bunkern är således en sen form av stridsvärn och kan vara anpassade för t ex observationer eller artilleripjäser. |
|
| Så beskriv en bunker i boken ”Från borg till bunker” från Riksantikvarieämbetet 1993 | |
| En bunker,
eller värn som de också kallas, är alltså ett stridsvärn uppfört i
armerad betong och tekniskt anpassad för sin uppgift. Så har t ex ett
kanonvärn en större embrassyr (skottglugg), än ett kulsprutevärn.
Ett kulsprutevärn har oftast mer än en embrassyr. Ett observationsvärn
har smala siktspringor genom vilka observationen kan ske. Ett luftvärnsvärn
har skyddet i sida, och är helt öppet uppåt. Detta bara för att ge några
exempel. Bland de svenska värnen, eller bunkrarna kan följande
grundmodeller urskiljas: |
|
| Utöver dessa, mer eller mindre standardiserade värn och anläggningar finns en uppsjö av ”skäddarsydda” konstruktioner. Ledningscentraler, förrådsanläggningar, minstationer, mätstationer och stadsvärn. Svenska värn, eller stridsvärn, det som utomlands ofta kallas bunker, är små i jämförelse med sina europeiska ”kollegor”. Värnen, eller forten, i t ex Maginotlinjen och Atlantvallen var jättelika anläggningar. Även de enskilda bunkrarna var mycket stora i förhållande till ett svenskt kulsprutevärn. Genom att klicka på benämningarna ovan kan du få en kort presentation av respektive befästning/värntyp. | |
| Hem | |