Vecka , torsdag 31 januari, 2008

Så har det då plötsligt gått en vecka igen! Konstaterar att arbetet framför datorn, med den nya boken FORTSÄTTNINGEN, alltså Militär Utflykt, del 2, flyter på för fullt. Den svenska delen (80 sidor) börjar så smått bli färdig, Danmark med 64 sidor är i det närmaste klart, Norge med 62 sidor väntar på bilder (är på väg från en kollega i Norge) och slutligen Finland som är under arbete just nu, med ca 40 sidor, är det som vållar mest huvudbry. Både att få tag i sevärdheterna, få riktiga uppgifter och framför allt finna bra bilder. Men det brukar lösa sig.

Tack vare ett fantastiskt digitaliseringsprojekt som det danska Töjhusmuseet genomfört har jag fått tillstånd att använda en del bildmaterial därifrån. Via länken www.thm-online.dk kan du själv ta dig en titt på detta otroliga arbete som man lagt ner på att digitalisera hela sin enorma vapensamling. Här finner f n (den byggs ut hela tiden) bilder och information om över 1700 eldhandvapen. Här kan man verkligen försvinna bort i flera timmar! Några bilder på vapen från norska, finska och svenska vapentillverkare har jag lyckats få med i boken.

Så nu återstår "bara" att få allt klart, kontrollera alla adresser, internet och stämma av allt, sen är det bara att sitta ner i sju veckor och vänta på resultatet, en färdig bok.

Som en liten avkoppling har jag nyligen påbörjat vandringar längs den skånska kusten. Hitintills har det blivit med den gode vännen Lars Dahlbom. Den tredje medlemmen i "gänget" har hitintills lyckats presentera godtagbara ursäkter för att "slippa" delta.  Nåväl denna gång, i onsdags, var det dag att påbörja vandringen på den östra sidan av Skåne. Skånelinjen stäckte ju sig från Åhus till Båstad i sin skånska del. Det finns en del i Blekinge också som går från Sölvesborg till Vieryd, men den skall vi inte bry oss nu. Nu gällde det Skåne.

Som vanligt gjorde jag i ordning min lilla matlåda kvällen före, dels för att vinna tid på morgonen, men också för att matfantasin är bättre på kvällen. Själv är jag löjligt förtjust i tunnbrödsrullar med olika smaskiga fyllningar. Favoriten är kokt ägg med t ex Skagenröra. Så denna gång fick det bli två sådana, samt en med pannbiff och gurka och en med skinka, sallad och tomat. En pytteliten termos, av det dyra slaget, med kaffe skall också följa med. Det enda trista med termosen är att första koppen smakar hyfsat. Väl öppnad (och stängd igen) har kaffet redan smaka pyton. Så som eftra dricka har jag också med två platsflaskor med iste, faktiskt riktigt gott - både som törstsläckare och måltidsdryck.

Start  kl 700 för körning i gråmulen och småregnig morgon till mötesplatsen Täppet i Åhus. Hamnen i Åhus delar Skånelinjen, och två värn har hamnat på den norra delen. För att slippa promenera runt hela Åhus bestämde vi oss för att börja med dessa två och sedan, med bil, ta oss runt till vår egentliga startplats, där vi också skall parkera ett av våra fordon. För en gång skull var jag först och hann faktiskt med en liten slurk kaffe tillsammans med en liten citronmuffin, innan Lars D dök upp. Jag hade givetvis missbedömt parkeringsplatsen och det var en bit att vandra bort till de två värnen, ett kanonvärn och ett kulsprutevärn. Precis bortom kulsprutevärnet pågick någon form av arbete med strandåterställning. Här finns faktiskt en minnessten över Beredskapstiden, rest redan 1946.

Vi återvände till bilarna och körde, via hamnen, runt till andra sidan. Besöket i hamnen berodde på ett stort skyddsrum, Sk 24, som ligger ovan mark inklämt mellan spannmålsmagasinen. Skyddsrummet har fortfarande kvar sin maskerande träbeklädnad, och ser ganska stort ut. Nu var det bara att köra ut till andra sidan hamnen och hamninloppet för att börja dagens vandring.

Skyddsrummet i Åhus hamn. Idag svårt att upptäcka.

Efter att ha parkerat min bil körde vi vidare neråt kusten, ca 10-12 km för att parkera Lars bil. Dagens start blev från Yngsjö havsbad, en populär sommarrestaurang. Idag dock ganska öde och dyster. Egentligen lite trist att "bunker-spotting" inte fungerar så bra på sommaren, för visst är det skönare längst våra stränder när solen lyser och det är 25 grader varmt. Iag var det precis det motsatta!

Vi gav oss iväg, och det var inte utan jag var tacksam för Lars förslag om att gå "på fel håll", dvs från söder mot norr, istället för det "normala" uppifrån och ner. Småregnet som började efter en stund var av karaktären som sakta blöter ner allt.

"Lunchrasten" intogs vid Mäster Bod, en av de många ålabodarna som finns längs denna kuststräcka. I lä för vinden smakade mina tunnbrödsrullar underbart, nedsköljt med lite kaffe. Regner fortsatte att blöta ner oss, så det var ingen ide att dra ut på matrasten. Vidare längs stranden kan man konstatera att alla värnen bestod av i huvudsak kulsprutevärn, modell IV och pansarvärnskanonvärn, samt några enstaka observationsvärn. Alltsammans utlagt med monoton enformighet. Ksp-värn, pv-värn, ksp-värn o s v. En ganska enformig vandring, sett ur bunkersynpunkt. Alla värnen är dessutom plomberade, och med observationshuven noggrant avlägsnad. Vid plomberingen har man istället gjutet en plomb över hålet. En plomb, något större än huvens diameter, som påminner om ett mycket kraftigt brunnslock. Alla andra öppningar är givetvis också plomberade, och vid vissa värn har man även försökt täcka värnsidorna med sand.

Det var tomt och öde på stranden, denna blåsiga onsdag. Vid Revkroken gick det dock en tjej och letade bärnsten i tången. Den lilla bärnstenssmula som var hennes resultat av dagens jakt syntes knappt i hennes handflata.Jag tror nog det är bättre att leta bunkrar. Här vid Revhusen har vi också ett av Skånelinjens många mysterier. Strax ovanför värn 888 finns ett litet "observationsvärn", eller hur man skall beskriva det. Ser ut som en mycket liten låda med knapp ståhöjd. Förhöjda sidor lägre front ger en springa ut att observera genom.

Här ser du det märkliga "värnet". Storleken får du också genom att jämföra med Lars. Ingången finns på baksidan, mot huset.

Vi fortsatte vår vandring, som nu led mot sitt slut. Man kan lugnt konstatera att på ostkusten hade avvecklingen nått sin fullbordan och att de bunkrar om finns kvar sakta försvinner in i terrängen. Utmärkande på denna sidan är också att flera bunkrar har bord och bänkar på taket. Bilder från turen finner under avsnittet "Skånelinjen idag" på huvudmenyn. Säkert en härlig plats för morgonkaffet, i soluppgången. Man hade kanske önskat att det någonstans fanns en informationstavla om värnen, som ju här ligger som ett pärlband längs stranden, med ganska jämnt intervall.

Så tillbaks vid Lars bil var det bara att köra tillbaks till den öde strandrestaurangen i Yngsjö och börja tänka på hemfärden. Lagom ute på stora vägen mot Ystad började regnet ordentligt, och det var inte att jag tacka för att vi åtminstone slapp det under vandringen. Nu är det bara att ladda tills nästa vecka. Då fortsätter vi längs Bjärehalvön.

Nu önskar jag fortsatt trevlig dag och vecka, vi hörs

Bunkerhälsningar

Leif H