0. Etapp 0:1 Försöksvärn 146, 147 samt Etapp 0:2 164 – 167. Maj – Juni 1939
De första delarna av den blivande försvarslinjen började byggas under perioden juli – december 1939. Men redan månaden före hade sex s k försöksvärn byggts i trakterna av Ystad på den skånska sydkusten.
De första var två kulsprutevärn, av typ I, det vill säga det allra första av befästningslinjens många värnmodeller. De båda värnen, tätt intill varandra, var, och är fortfarande, placerade vid Nybroån, strax före samhället Nybrostrand. Byggare, eller entreprenör, var Skånska Cementgjuteriet som byggde värnen för att utröna den påtalade vältningsrisken. Omgången benämndes Revhusen – Sandhammaren. Eftersom värnen inte hade något direkt grundfundament, man kan snarast likna värnen vid lådor, placerade direkt i sanden, fanns risk för att dessa skulle kunna tippa över vid en träff från en flygbomb. Man ville också utröna effekterna på värnens besättningar vid träffar på värnet. Till dessa testerna användes djur, främst grisar och kaniner, som placerades i värnen. Laddningar av olika styrka detonerades invid värnets väggar. Vad som hände med försöksdjuren är oklart men värnen klarade sig förhållandevis bra. Både värn 146 och 147 finns fortfarande kvar än idag. Dock har naturen och sanddynerna tagit över och värnen är mer eller mindre begravda. Värn 147 byggdes om under 1960-talet för att utrustas med ett stridsvagnstorn m/42.
Värn 147. Här syns tydligt resterna efter den tillbyggda ”stridsvagnsdelen”.
De fyra övriga ”försöksvärnen byggdes vid Revhusen (byggetappen benämndes Revhusen), precis öster om Ystad stad, precis där Sandskogen tar sin början. Här uppfördes fyra olika värn; observationsvärn, kanonvärn, kulsprutevärn II och Pv-värn. Värnen hade numren 164 – 167 i samma ordning.
Kanonvärn 165 vid Revhusen i Ystad. Värnet är precis färdigställt och har fått träställningar för att kunna maskeras. (foto: Krigsarkivet)
Testerna här gällde invändig utformning och inredning, samt diverse tekniska lösningar för beväpningens placering mm. Av dessa värn finns idag bara observationsvärnet 164 kvar. Värnet byggdes dock om, och till, under Andra världskriget för att användas som minstation. De övriga tre värnen raserades redan under 1980-talet för att ge plats åt kommande hamnutbyggnader.