Vecka 38/39 2018. Militärhistoria i Köpenhamn och lite annat!

Det blev en märklig lördag, den 22 september – Värnets Dag i Malmö/Limhamn. Det gamla stadsvärnet Li 9 på Limhamn levde upp under några timmar. Med både 37 mm pansarvärnskanon och 6,5 mm kulspruta var värnet klart för aktion. Djupadals scoutkår hade stort tält där det serverades grillad korv, blåbärssoppa och kaffe med kaka. Blåbärssoppan kokades över eld, på äkta scoutmaner och det doftade ljuvligt, av både vedeld och soppa.

Men det var lite tomt på besökare ibland. Det var mycket annat som lockade i området. Guidade turer i kalkbrottet, löpning och inte minst loppis på torget. Men efter lunch tog det sig och det kom lite besökare – åtminstone tillräckligt för att hålla oss varma. Vädret var så där, blåst och en och annan regnskur. Men vad gjorde det när man hade ett värn att ta skydd i.

Men trots väder och vind blev det en skaplig Värnets dag som förhoppningsvis återkommer under nästa år.
Det blev också till ett spännande besök i ett av Malmö museer magasin. Det är väl ingen hemlighet att de flesta av våra museer har betydligt mer ”prylar” än vad som kan visas. Det mesta är faktiskt magasinerat. Efter samling drog vi iväg till ett sådant museimagasin för att vad som fanns se inom vårt område.

Samlingsplatsen var ovanligt lyckad då den skyddades av två splitterskyddade vaktkurer från andra världskriget. Väl framme vid magasinet fann vi snabbt vad vi kommit för! En 40 mm luftvärnskanon m/1936. Inklämd bland mopeder, gamla bilar, hästdroskor och annat musealt.

Vad som skall hända med luftvärnskanonen återstår att se. Det lär bli en fortsättning. Men veckan tog inte slut där. Den sista söndagen i september är det Köpenhamns befästningsdag. Föreningar, hemvärn, scouter och andra organisationer ”levandegör” de gamla forten som ingick i Köpenhamns försvar från tiden före första världskriget.
I år fanns aktiviteter vid 10 olika platser längs försvarslinjen. Eftersom alla hade öppet mellan 10-16, i vissa fall 11-15, var det omöjligt att hinna med allt.

Jag bestämde mig för Mosede fort, lite söderut, och Gladsaxefort på rakt motsatta håll. Detta visade visade sig vara ett bra val. Vid Mosede fort finns ett litet påkostat museum som utöver att behandla fortet också berättar om första världskriget. Utställningen är smakfullt inrymt i fortets många utrymmen. Utanför fortet fanns diverse aktiviteter som handgranatskastning, bajonettfäktning, kanonskjutning och helikopterflygning (rundturer i omgivningen).

Inne i museet fick man uppleva fortmiljön med snarkningar, motorljud och kammarmusik. Välgjort och verkligen något som imponerade, trots att museet inte var så stort.

Färden gick nu vidare genom ett trafikerat Köpenhamn till dagens andra fort – Gladsaxe fort. Ett märkligt ställe där fortet ligger helt omgärdat av villor och en motorväg. Ganska så litet men med en stor grönyta framför. Och det var denna som arrangörerna hade utnyttjat väl!

Här var det svårt att inte bli imponerad! Med ett antal tält, utrustning och aktörer hade en intressant lägermiljö byggts upp. Här fanns fortkommendanter, intendenturen, koket, sjukvård och mycket annat att beskåda. Allt med autentisk, eller nytillverkad utrustning. Och det var liv och rörelse i lägret. Här lagades mat och bjöds på rökt korv och bröd. Vid en observationsplats kunde besökaren bekanta sig med spaningskikare och signalanordningar.

Så det blev en riktig trevlig och givande söndag i grannlandet. Så nu ser vi an den kommande veckan med tillförsikt. Arbetsdagarna blir nu allt intensivare när det nya projektet har rullar igång. Eller rättare sagt projekten, för det är två!

Bästa bunkerhälsningar
Leif H