vecka 24 skyddsrum, städning och vattenkrig

En verkligt blandad vecka med strålande väder. Just väder tycks nu vara det viktigaste i vår tillvaro. Alla oroar sig för den kommande midsommaren. Hos grannen (ja granne och granne, vi har träffats en gång och hans hus ligger 600-700 meter från vår gård) var det stor fest i lördags och där hade man förberett sig med två stora tält, vilket också behövdes eftersom lördagens bjöd på regn och blåst. Så det är precis som med kläder, det finns inget dåligt väder – bara dåliga förberedelser. Med andra ord se till att ha små paraplyer till ölen och snapsarna och lock på grytorna så går festen strålande! (Glöm inte regnkappan)

Annars började veckan med en bunkervandring i Helsingborg med två (2) deltagare. Vi har denna måndag inte mindre än tre funktionärer så Johan körde hem en stund medan Max och tog oss an uppgiften att göra vandringen trevlig för de två deltagarna. De tyckte själv att det nästan blev som en privat visning, och var mycket nöjda. Det är här är precis det som gör dessa bunkervisningarna lite speciella. Man har ingen aning hur många deltagare som kommer. Det har hänt att det varit över 100-personer samlade, och det har känns som om man ledde ett mindre demonstrationståg genom Helsingborg. Vi får väl se hur sommaren artar sig sig. Den kommande helgen är det visning av Skånelinjen på söndagen (26/6) och stadsvärnsvandring på måndagskvällen (27/6). Mer information finner du på Beredskapsmuseets hemsida www.beredskapsmuseet.com

Under tisdagen började jag fotografera och skanna till projektet Snuskburken-och andra recept. Det var matransoner, konservburkar, förpackningar, matkärl, tallrikar och en massa andra prylar. Dagen rusade iväg och både kameror och blixar gick varma. Även under onsdagen fortsatte jag med fotograferingen. Från kollegor strömmar det också in tips om intressanta hemsidor som berör ämnet. En sådan sida kom från Mats B. Den var så pass speciell att jag gärna delar med mig. Här är länken:  http://www.c-ration.com/ Kom sen inte och säg utan man kan samla, och bli expert på allt.

Torsdagen på på fältarbete i Malmö där det gamla skyddrummet vid Möllevångstorget nu skall rivas (eller åtminstone ”åtgärdas”). Skyddsrummet är avsett för civilbefolkningen och byggdes i anslutning till andra världskrigets utbrott. Det är, eller var, ett ganska standardiserat skyddsrum som innehöll 3 rum, eller kammare, med ett litet krypin i det innersta rummer. Nedgången var via trappor från gatuplanet. Utrymmena var fullständigt rensade på allt, det var endast någon ventil och dörrarna som fanns kvar. Men i övrigt var utrymmena i gott skick och endast lite vatten på golvet visade på hur grundvattnet trycker på.

Efter att ha tagit lite bilder och vandrat runt en stund i skyddsrummet var det bara att bege sig hemåt igen. Här väntade mer fotografering men också lite planering med kommande resor. Våra egen privata ”bunkerresa” går i år till Finland och börjar arta sig till en riktigt spännande tillställning. Annars är det den ”riktiga” bunkerresan till Normandie 2012 som kommer att bli ett riktigt äventyr. Gruppen (hitintills består gruppen bara av förhandsreservationer) består av både personer som varit med förr, och helt nya besökare. Det gör arbetet med reseplaneringen extra rolig! Det gäller ju att finna saker som intresserar alla, även om man varit med förr. Att besöka Normandie innebär ju ett antal viktiga MÅSTEN! Det är de berömda platser som Omaha Beach, Pegasus Bridge, Pointe du Hoc, batteri Longues för att nu bara nämna några. Men det finns mängder att för den intresserade, det gäller bara att finn allt, och det är det jag försöker lyckas med. Kanske inte att finna allt spännande, utan snarare att försöka få plats med allt!

På lördagen var det dags för ”vårstädning” och röjning vid ett antal bunkrar som ingå i Skånelinjens visningsprogram. Vi var ett gäng tappra som samlades över en kopp kaffe på Beredskapsmuseet innan det var dags att börja. Först ut stod värn 740 i Viken där arbetet var snabbt utfört. Det gäller mest att tömma slukbrunnen på vatten och sopa lite. Nästan värn blev 733 a i Domsten, och här var det betydligt mer arbete. En otrevlig överraskning var det växtavfall som ”någon” slängt framför värnets embrassyr, och därmed effektivt dolde utsikten från embrassyren. Max, Jonathan och Lasse fick slita hårt med att samla allt avfallet i en prydlig hög bredvid bunkern. Därefter kunde vi börja ägna oss åt att hugga ner den märkliga

växtlighet som formligen slukat värnet och dess entré. En snabbväxande nästan vedartat växt som verkar ta över allt om den får härja fritt. Så det var bara att kasta sig över redskapen och röja. Det var lie, trädgårdssax, räfsor och handkraft som gällde. Dessutom skulle allt avfall lastas på släpet för bortforsling.

Efter avtorkning av pv-kanonen i värnet samt lite bortplockning av spindelväv var det dags att fortsätta till nästa värn som var 1843 i Laröd. Ett kulsprutevärn av modell 5 i utkanten av samhället och precis i kanten av ett naturskyddsområde. Här vill gärna nässlorna ta över. Något som inte alls är populärt hos de besökande. Kratta, lie och borstar gjorde snabbt rent ”hus” och vi kunde återvända till museet för en sen lunch tillsammans med resten av gänget. Några höll nämligen på med tunga flytt på museet.

Det var ett stort gäng som bänkade sig till en läcker lunch. Pajer, sallad, bröd, ost och kaffe smakade härligt. Med på lunchen fanns också styresmannen från SMB, Per-Anders Lundström med familj. Efter lunch var det dags att ställa tillbaks allt och tömma släpvagnar, innan det var tillåtet att sjunka ner på en stol för en kopp eftermiddagskaffe.

Men dagen tog inte slut där! Det var nu det riktiga allvaret började! Sonen i huset, Leo, hade nyligen fyllt år, och nu stundade födelsedagsfest med länge efterlängtat vatten krig. Ett 15-tal barn med vattenpistoler, vattengevär, vattenkanoner och spannar gjorde livet blött för oss vuxna. Här fanns ju en chans att ge igen! Bidlen nedan ger en liten fingervisning om hur blött man kan bli av en vattenpistol. Nåja gånger antal deltagare.

Man kan väl lugnt säga att utan ”mamma” Marie,s tidsbegränsningar hade vi nog drunknat! Efter ombyte till torra, eller torrare kläder var det dags för kalaset med pannkakstårta, färska jordgubbar och mums. Det var inte utan att man var ganska trött när man satte sig i bilen för resan hem. Söndagen blev en lugn, och kanske något avslagen dag. Dock fann jag lite tröst med en god öl, och tillhörande god middag. Den goda ölen Torgauer Landbier inköptes under förra årets militärhistoriska resa genom forna Östtyskland. Det blev en hel back av denna

mycket goda öl. Precis som bildtexten säger är det en öl med historia. I Torgau möttes de ryska och amerikanska trupper den 25 april 1945, en av andra världskriget uppmärksammade händelser. För min egen del kan jag bara intyga att de gör ett gott öl på platsen, och den tyvärr är uppdrucken. Som avslutning vill jag bjuda på veckan ”fynd” i projektet för Snuskburken-och andra recept. I en av de amerikanska MRE (Meal, Ready-to-Eat) ingår denna pyttelilla Tabascoflaska (i glas) ett tecken på att någon tänkt till vid tillverkningen.

Jag måste också få tillägga att jag så smått startat jakten efter mina lumparkompisar från värnpliktsåret 1966 – 1967 vid P 7 i Ystad. Vi var 10 grabbar som hamnade som befälselever på 3.kompaniet. Här var vi förlagda på tredje våningen och var status gjorde att vi slapp våningssängarna! Av oss 10 har jag lyckats leta upp sex och skickat brev till. Två har svarat. Så det är ett första setg och se om man kan ”ställa upp” århundradets sjukvårdspluton på nytt. Det vore både kul och spännande att få höra vad som hänt efter lumpen. Gjorde du lumpen på P 7 under åren 1966-1967 och tillhörde 3.kompaniet så kanske du läser detta och känner igen dig. Du får gärna av dig !

Mitt kommande resmål, den stora ubåtsbunkern Valentine blev givetvis ett prioriterat bombmål för de allierade flygplanen. På bilden syns resulatet där en av de enormt stora bombern aslagit genom det kraftiga betongtaket. Notera också personen som står på rasmassorna. Han ger en bra uppfattning om storleken på den enorma bunkern. Så nu återstår bara att planera för kommande midsommarhelg, leta efter blåklint och vallmo, samt göra iordning för midsommarstången. Och, ja vissta ja! En glad överraskning i den gångna veckan var fyndet av en nästan halvfull flaska Blåvandshuks snaps. En flaska som av någon anledning hamnat längst in i barskåpet. Nu kan njuta av en god snaps till midsommarsillen. Dessutom har jag nu möjlighet hatt prova mig fram till den nya ”bunkersnapsen” som vi letar med ljus och lykta efter.

Så nu önskar jag en riktig GLAD MIDSOMMAR så hörs vi efter helgen

Med bunkerhälsningar

Leif