vecka 25 Midsommarveckan!

Ett stort antal bilder har skannats för att utgöra grund till bildarkviet för boken. Det är främst från Krigarkivet enorma fotosamlingar som jag har ett stort antal bilder. Detta är bara arbetsbildmaterial, så när det är dags använda dem måste jag få bilderna inskannade från Krigsarkivet. Men som arbetsunderlag duger de fint. Vad sågs om några rariteter ur bildhögen. Det är inte utan man känner igen sig själv i många situationer. Här ett litet smakprov från några olika tidsepoker.

När jag känt för det har det också blivit en och annan friläggning av bilder till boken. Det har mest rört sig om ”prylar” som matransoner, kokkärl och annat smått och ”gott”.

Något somvarit extra glädjande är attjag äntligenfått tummarna loss i jakten efter mina 2gamla” lumparkompisar. Jag gjorde min värnplikt på Södra Skånska regementet, P 7, i Ystad under åren 1966-1967. Placerad sombefälselev vid sjukvårdsplutonen på 3.kompaniet. Tillsammans med 9 logementskamrater delade vi tillvaron under över 300 dagar på vår lucka. Vi, detvar Jerker Gustafsson, Lars Holmqvist, Ekdahl, Ryberg, s, ja själv, Bo Hansson, Persson, Göran Thoren och Lars Andersson. Uppräkningen gjord i sängordning fråndörrens väsntra sida och runt rummet! Vilket minne jag har. Jag har lyckats finna adresserna till sex av mina vapendragare och ett brev skickades ut i förra veckan. Nu har tre stycken gett sig till känna. Härligt! I går kväll, medan jag gick och handlade hos min ICA-handlare, ringde telefonen -401 Hansson, hej! Det blev ett långt samtal, stående i gången med engångsartiklar och stearinljus. Men vad roligt att höra från människor som man trots allt levde tillsammans med under nästan ett år. Nu håller jag tummarna för att fler hör av sig. Kanske någon läser detta, eller känner någon som känner någon av den som jag gjorde lumpen med. Hör av er! Det är bara att skicka ettmail till info@bunker.nu

Ute på terrassen växer mina ”stora” odlingar” för fullt. Potatis och tomater. Men att det skulle bli några egna nypotatis till midsommaraftonens njutningar kunde man glömma. Det krävs nog ytterligare ett par veckor innan det ens finns potatisar i spannarna. Men växer gör det så de knakar!

 Så kom då den dagen då hela landet lyssnade på väderleksrapporterna om, och om, igen! Men det var fint väder, även om värmen kanske inte var riktigt den där sköna för att sitta ute i kvällningen. Vi fördrog att sitta inne och njuta av matjesill, salt sill, dubbelgravad lax (först gravad, sedan varmrökt) nypotatis, köttbullar, prinskorv, öl, samt två sorters snaps i ett utprovningförsök (därav att man fick ta två snapsar till maten ;-D) Den danska Skagensnapsen var riktigt god och kan nog bli en värdig vinnare som ersättare till den försvunna Blåvandshukssnapsen. Mild med smak av dill och kummin.

Midsommarafton var också en dag för flaggan, alltsåen svensk flagga, fladdrande i vinden. Inte bara för att det var midsommarafton, utan för att det i vänkretsen firades både bröllop och 70-års dag! Naturligtvis inte samtidigt, och det var heller ingen 70-åring som gifte sig (möjligtvis att brudgummen kände sig som 70 dagen efter ;-DD ) Men flaggan i topp alltså för dessa båda evenemang, även om det kommer lite i efterskott här i veckobrevet

Midsommardagen var en lugn, och lite avslagen dag. Förmodligen var den det på många håll i landet, av olika skäl. Det blev lite plock i trädgården, lite arbete vid datorn och lite planeringsarbete inför kommande resor. Det nya, eller kommande, numret av FORT & BUNKER börjar också få lite form och innehåll, och ser ut att kunna bli ett ganska spännandenummer.

Söndagen innebar en visning av Skånelinjen, dvs kustvärnen som ligger i närheten av Beredskapsmuseet, där ju ett antal förvaltas av just museet. Detta var säsongens första visning och kanske var dagen inte så väl vald, men det kan man ju inte veta i förväg. Hur helst var tre tappra, fem tillsammans med oss guider som drog iväg för en fem timmar bunkervisning. Det var kulsprutevärn, kanonvärn, skyddsrum, pansarkanonvärn och fler skyddsrum. Vädret var kalas, men jag tror faktiskt inte de tre besökarna brydde sig speciellt mycket om vädret!

Dagen till ära njöt vi av våra medhavda lunchpåsar, av mycket varierande innehåll, i en skogsbacke, precis i kanten av ett de stora skyddsrummen i Skånelinjen. Efter maten fortsatte visningen med två olika kanonvärn. Ett från andra världskriget, och ett från perioden med Kalla kriget. Jag kan väl lugnt säga att det var det sistnämnda som väckte störst intresse! För visst är det häftigt att sätta sig på skyttens plats och titta genom siktet ut över Öresund. Som vanligt drog värnet till sig vandrare från orten, men dessa fick faktiskt nöja sig med att titta från utsidan.

Så klockan har nu blivit kväll och faktiskt har ett veckobrev för första gången blivit klart i tid. I morgon är det dags för en vandring genom ”Beredskapstidens” Helsingborg. En spännande promenad med stridsvagnshinder, stadsvärn och lite annat smått och gott! Klockan 18 vid Margaretaplatsen (kom i tid) och tag med en ficklampa. Så nu skall jag sjunka ner i fåtöjen tillsammans med en god kopp kaffe, och en liten, liten härlig Calvados som kommer att påminna mig om stunder i Frankrike. Nu är det bara 9 månader tills nästa resa dit.

Tills nästa vecka ber jag att få önska en skön vecka med sol, grill och kanske ett dopp i havet, vi läses
Leif H