malware scanner Vecka 16. Snart är det julafton!? – Fort & Bunker

Vecka 16. Snart är det julafton!?

Batteri Azeville, någon kilometer från Utah Beach. Ett välbevarat tyska kustartilleribatteri och en av de många platser som skall besökas under vår veckolånga vistelse i Normandie den kommande veckan.

Batteri Azeville, någon kilometer från Utah Beach. Ett välbevarat tyska kustartilleribatteri och en av de många platser som skall besökas under vår veckolånga vistelse i Normandie den kommande veckan.

Phhuuu! Vicken vicka, eller villen vecka för att vara mer korrekt! Måndag försvann som helgdag (Annandag Påsk) även om jag gjorde lite tappra förösk att få gjort någonting. Sedan har veckan gått i raketfart, och t o m så att jag i lördagsmorse undrade vart tar tiden vägen. Tisdagen blev en dag fylld av allt mellan himmel jord; Telefonsamtal. mailkorrespondans, revisorn, lämna post, hämta post, ringa kabeltekniker (digitalboxen kass) pratat med snickaren (skall renovera huset) och dessutom kopplat ner alla datorer och hårddiskar.
Ja det här rmed datorer och hårddiskar är ett kapitel för sig. Under många gångna åren har jag bytat dator vid ett flertal tillfällen. Varje gång har jag ”tömt” över den ”utgående” datorns innehåll på en extern hårddisk. Detta resultaterade i totalt 7 separata hårddiskar plus den ordinarie datorns två diskar. Med tiden blev det väldigt besvärligt att hålla reda på var material och bilder fanns. Så nu har jag investerat i två 2 TB-hårddiskar som innehåller allt det gamla och det nya också. Ja en av dem innehåller det, den andra är en kopia av den andra. Så nu skall det väl så småningom börja bli ordning bland bilder och textmaterial.

Tvivelaktigt nöje!

Tvivelaktigt nöje!

Under onsdagen var det dags för service på min bil. Som framgår av bilden ovan är bilfirman jag använder representant för flera bilmärken, där ibland Mercedes. Detta var skälet till att jag fick en lånebil av ovanstående slag. Och det var ingen trevlig upplevelse. Extremt låg, trångt och en ganska obekväm sittställning. Visst folk tittade efter bilen (eller var det kanske föraren?) och det hände något när man tryckte på gaspedalen. Men det var definitivt inget för mig. En som tittade lite extra var grävmaskinisten vid värnen bort vid Trelleborg. Det var nämligen dags att se vad som hänt sedan sist, då ju paansarvärnsvärnet 260 var helt frilagt och väntade på raseringen.

Efter 1½ dags hamrande är det inte så mycket kvar!

Efter 1½ dags hamrande är det inte så mycket kvar!

Sista bilden på värn 260, eller rättare sagt det som var värnet.

Sista bilden på värn 260, eller rättare sagt det som var värnet.

I anslutning till värnet låg ett av de gamla skyttevärnen, i form av en krossad betongring. Jag undrar om någon egentligen tänker på, eller rent av vet, att detta också var en del av vår historia från andra världskrigets beredskap?

Det gamla skyttevärnet.

Det gamla skyttevärnet.

Efter fotograferingen på sydkusten, där det börjat småregna, var det dags att ta den ”konstiga” bilen till Malmö för lite shopping innan det var dags att ta sig hemåt för dagens göromål (bokpackning mm) och så småningom en tur till Ystad för att få min egen bil! En härlig känsla. Men trots det är det bra att man får möjligheter att prova andra bilar medans ens egen står på service. Nu vet jag t ex att jag aldrig skall satsa på en Mercedes SLK, speciellt inte sedan jag sett vad den kostar. Men bilfirman är också återförsäljare för Jeep så kanske jag nästa gång för långa en Jeep Grand Cheeroke, och då lovar jag att inte klaga!

Äntligen, efter flera månaders väntan. 15 cm kanon med bunker

Äntligen, efter flera månaders väntan. 15 cm kanon med bunker

Och här verkligheten! Batteri Longues i Normandie.

Och här verkligheten! Batteri Longues i Normandie.

I veckan kom också den länge efterlängtade modellen över det tyska 15 cm batteriet Longues, i Normandie. Från det amerikanska företaget MasterpieceModels fanns den att beställa. En trevlig bekantskap med ett företag som normalt sysslar med betydligt mer avancerade modeller. Så har man t ex precis slutfört ett projet med en 4 meter lång modell av en atomubåt, dessutom i genomskärning. Är du nyfiken så titta in på deras hemsida; http://masterpiecemodels.com/ Vem vet, du kanske behöver någon modell av något slott eller fartyg 😉
Från förra veckan städdag på Djuramossa kommer bilden över matglada frivilligarbetare. Dagens rätt var Gulaschsoppa direkt ur konservburkarna. Smakade härligt tillsammans med en klick creme fraische och en skiva bröd

Det smakar alltid gott med mat på Beredskapsmuseet! Här syns från vänster Max, Bengt, Sven-Arne, Robin och Lotta låta sig väl smaka av soppan.

Det smakar alltid gott med mat på Beredskapsmuseet! Här syns från vänster Max, Bengt, Sven-Arne, Robin och Lotta låta sig väl smaka av soppan.

Annars var det lördagens visningar på Beredskapsmuseet som ligger närmast i minnet. Dagen började tidigt med en fika i museets kafeteria. Ola M dök upp med elverk och pump för att tömma värn 740 på vatten. Vinterns stormar och det myckna regnandet hade fyllt stötvågsgången med vatten, nästan ända upp till ingångsdörrarna till pjäsutrymmena. Det lilla elverket och pumpen fick arbeta i dryg 2 timmar med att pumpa ut vatten.

Lite svårt att se på bilden, men vattendjupet kändes nästan som tillräckligt för att manöverera en mindre dvärgubåt.

Lite svårt att se på bilden, men vattendjupet kändes nästan som tillräckligt för att manöverera en mindre dvärgubåt.

Vattnet skickades tillbaks dit det kommit ifrån, alltså Öresund.

Vattnet skickades tillbaks dit det kommit ifrån, alltså Öresund.

Vi blev lagom färdiga för att hinna upp till museet där det vankades ärtsoppa och pannkakor. Något som inte satt fel efter förmiddagens ”hårda” arbete, som bestått i att stå och titta på en vattenslang och gå runt bunkern för att se hur mycket vattnet sjunkit sedan förra kvarten.
Efter maten var det dags för visningar, det var föreningen SFHF (Svenskt Fortifikationshistorisk förening) som höll sitt årsmöte i Djuramossa. Först ut på eftermiddagens program stod närspaningsradarn i Laröd. Med den visningen pågick passade Johan A och undertecknad på att sätta upp de nya värnskyltarna i närområdet.

Först att få sin skylt var kulsprutevärnet 728.

Först att få sin skylt var kulsprutevärnet 728.

Så här ser skyltarna ut. Här kanonvärnet 739 i Viken.

Så här ser skyltarna ut. Här kanonvärnet 739 i Viken.

Efter radarvisningen var det så dags att visa delar av Skånelinjen för medlemmarna i föreningen. Det klättrades på bunkrar och fotograferades som aldrig förr. Lite förvånad var jag dock över det ringa antalet frågor, eller var det kanske så att de nya skyltarna gav tillräckligt med information? 🙄

Här är besökarna upptagna med att studera informationsskylten vid kanonvärnen 739.

Här är besökarna upptagna med att studera informationsskylten vid kanonvärnen 739.

Det blev en lång dag innan vi slutligen kunde återvända till Beredskapsmuseet, och klockan var nästan 19 innan jag satte mig bakom ratten för att ta mig hemåt. Nu börjar en intensiv men spännande vecka. En vecka fylld av förberedelser och kontroller inför den stundande resan till Normandie. Tidigt på fredagmorgon styr vi våra två minibussar ut på Öresundsbron för den mer 160 mil långa färden till vårt basläger i Grandcamp-Maisy, strax intill Pointe du Hoc. Du kommer givetvis att få en utförlig rapport när jag åter är tillbaks i Sverige.
Nu ber jag att få önska en fortsatt trevlig vecka och vill påminna att de båda böckerna BUNKERBOKEN och MUSKÖ finns fortfarande att beställa!

Hälsningar
Leif H