Vecka 34-35 Hemarbete och getingar!

En ganska obehaglig typ (foto:Anticimex)

En ganska obehaglig typ (foto:Anticimex)

Ett par veckor då man egentligen inte tycker det hände så mycket. Men det har varit två veckor med ”hemarbete” på hus och trädgård. Ett arbete som kanske skulle utföras med lite större regelbundenhet och entusiasm än vad jag lyckas med! Visst det är skönt att bo på landet med stor tomt och ett stort hus och massor av utrymmen. Men, och det är ett stort men, det skall underhållas. Tyvärr kan inte jag ringa efter vaktmästaren när det börjar droppa från hängrännan, eller kittet på fönstret börjar släppa. Man skall göra det själv och tydligen också med stor iver och glädje. Visst det är roligt att kalka en vägg en vacker sommardag, med en kall öl inom räckhåll. Men när väggarna är 20 meter långa och många till antalet så avtar intresset kan jag lova. Och stora gräsmattor är härliga till mullvardarna grävt upp dem, eller det är dags att klippa. Men vid en summering så bor jag nog hellre här än i en lägenhet mitt ”i smeten”. Men det var egentligen våra nya ”husdjur” jag skulle berätta om. Precis vid vår entreedörr har ett getingbo etablerat sig. Från början inget man tänkte på men undan för undran har trafiken intensifierats och för några veckor sedan antagit sådan storlek att det behövdes sanering från kraftiga saker än vad jag själv kunde uppbringa. Trodde jag. Så Anticimex tillkallades och utförde ”bekämpningen” snabbt och enkelt.

Ganska behagligt förmiddagsarbete.

Ganska behagligt förmiddagsarbete.

Som sagt, att kalka hus kan vara ett ett riktigt härligt sommarnöje. Något som jag faktiskt tyckte var ganska så smått avkopplande. Man står där med sin kalkspann och borste och slabbar på kalken på väggen. När man gjort det en gång skall det göras en gång till och förhoppningsvis har man lyckats få en jämn och fin yta på sin husvägg. Men som du ser på bilden återstår det andra saker som målning av grund och fönster, som också skall göras innan vintern. Så det var skönt att kunna ta en paus och åka bort till vårt

Det lilla privata flygmuseet "Stenbäck"

Det lilla privata flygmuseet "Stenbäck"

lilla lokala flygmuseum, Stenbäcks, precis utanför Skurup och väl synligt från den stora vägen E 65. Här finns en liten småtrevlig flygplanssamling och en massa ”prylar” med anknytning både till civilt och militärt flyg. För mig som ganska ointresserad i ”flygande ting” är det precis lagom. Jag valde söndagen och kunde konstatera att det var ganska glest med besökare.

Prototypen till Viggen i tvåsitsigt utförande

Prototypen till Viggen i tvåsitsigt utförande

Mer om museet kan du läsa på http://www.stenbacksflygmuseum.se/ Den senaste tillskottet är en tvåsitsig Viggen som monterat, polerats och nu finns till beskådande. Så här skrev Svenskt Flyghistoriskt tidskrift i samband med flytten: ”Provplanet 37800 finns komplett i Stenbäck men kommer att monteras först till våren. Innan dess skall alla ytor på det omålade flygplanet poleras upp efter de omkring 15 år som gått sedan det senast var i luften och sedan stått ute i regn och rusk, bl a framför Flygvapenmuseum. Märkningen som finns på, FC-22, kommer att behållas men fräschas upp. Med tanke på att flygplanet är omålat är det i förvånansvärt bra skick, bortsett från en del skruvskallar som kan bytas ut. 37800, som flög första gången den 2 juli med Per Pellebergs vid spaken, var den första tvåsitsiga Viggen och användes initialt för viss skolning av 37-instruktörer, men blev sedan placerad på Försökscentralen, FC, där den användes för diverse flygprov för 37- och 39-systemen. Flygvapnet hade beställt 17 st SK 37 och dessa var 37801-37817. Den första av dessa levererades till Flygvapnet i juni 1972 och därefter flög instruktörer in sig på typen inför omskolningsstarten med TIS:Ä (äldre flygförare) som började i januari 1973 på F 7 Såtenäs”.

Dagens lunch från korvvagnen

Dagens lunch från korvvagnen

Stenbäcks ser till att besökarna inte skall behöva gå hungriga och det finns ett stort mobilt gatukök med allt vad det innebär. Själv njöt jag en tjock med mos och tillbehör bekvämt nedsjunken i trädgårdsmöblerna och njöt av sensommarsolen och utsikten över de utställda flygplanen. För även om jag inte är speciellt intresserad av flygplan så måste jag erkänna att det är något visst med dem!

Flygplan på rad

Flygplan på rad

Men det finns om sagt inte bara flygande saker. Den observante upptäckte snabbt pallen med gamla övningsbomber med bombkropp i betong. Och i kanten av området finns en övningsanordning för 40 mm luftvärnskanon.

Betongbomber räddade undan förgängelsen

Betongbomber räddade undan förgängelsen

Som sig bör ståtar även Stenbäcks med en flygsimulator av äldre modell där eden intresserade kan prova på att ”spaka själv”

En gammal hederlig flygsimulator.

En gammal hederlig flygsimulator.

Så besöket blev till ett trevligt avbrott i måleriarbete och hembestyr och museet kan varmt rekommenderas om du har vägarna för.

Men det blev lite betong i veckorna också. Redan 2009/10 övertog Malmö stad några av de gamla värnen från andra världskriget i syfte att bevara dem, och kunna visa upp för allmänheten vid vissa tillfällen. Arbetet med att säkra och renovera värnen har dragit ut på tiden men är nu avklarad och en första besiktning kunde göra i veckan.

Stadsvärnet M 65 Malmö

Stadsvärnet M 65 Malmö

Först ut var stadsvärnet M 65 vid Polishuset och kanalen där ett kulsprutevärn placerades i kanalkröken vid Södra Promenaden, för att kunna beskjuta en eventuell fiende som framryckte över de båda broarna Carolibron och Paulibron. Kulsprutevärnet var under många år en riktig skamfläck med klotter, nedskräpning och uteliggare. Nu var värnet nymålat, både in- och utvändigt och dessutom med stora delar av sin originalinredning kvar.

Snyggt och välstädat.

Snyggt och välstädat.

Inredningen var det klassiska för denna typ av värn. Fällbara bänkar. Kulspruteplatser, kamin, handgranatsluckor och observationsplats i en stålhuv på värnets tak.

Konstver eller klotter eller kanske både och!

Konstverk, klotter eller kanske både och!

Värnets ”sjösida” hade ”dekorerats” med ett konstverk eller utsmyckning som jag tyckte mest liknade det klotter som brukar förekomma på platser som denna. Men här var det tydligen ”konst” och dessutom försett med fyra strålkastare i kanalslänten framför. Jag återkommer senare med en bild som visar hur ”konstveket” ser ut under dygnets mörka timma i strålkastarljuset.

Plats för en pansarvärnskanon

Plats för en pansarvärnskanon

Färden fortsatte till området kring Malmöhus slott där ett stort och imponerande stadsvärn finns bevarat. Värnet är delvis inbyggt i den gamla fästningsvallen och är ett dubbelt pansarvärnskanonvärn. Värnet är i originalskick och har endast underhållits på ”normalt” sätt. Anmärkningsvärt var det regelverk med träreglar som fortfarande fanns i taket och som förmodligen skulle varit klätt med brädor.

Diskussioner i skyddad miljö

Diskussioner i skyddad miljö

Efter en kort kaffepaus på Tekniska museet fortsatte vi färden mot Limhamn för att beskåda de två stadsvärn som finns bevarade där. Det cirkelrunda kulsprutevärnet Li 4 fick avsluta dagens bunkerutfärd. Tyvärr hade värnet använts som måltavla för paintballsövningarna, vilket gav värnet ett litet trist utseende.

Li 4 i Limhamn, ett verkligt unikt värn

Li 4 i Limhamn, ett verkligt unikt värn

Veckan avslutades med ett besök på Möllerödsdagen, ett militärfordonsarrangemang strax utanför Hässleholm. Årets upplaga var det tionde och tyvärr har jag inte besökt evenemanget förrän nu. På en sådan här sammankomst finns många bekanta, kollegor och givetvis massor av besökare. Jag kom tidigt och njöt en god kopp morgonkaffe hos det amerikanska reenactmentgänget Big Red One som upprättat ett stort läger i en liten skogsdunge.

Frukostdags

Frukostdags

Vid min tidiga ankomst serverades frukost till ”soldaterna” och jag måste erkänna att det var inte svårt att tänka sig tillbaks till invasionskusten i Frankrike och 1944.

Tomt och öde, än så länge

Tomt och öde, än så länge

Själv uppvisnings och utställningsområdet låg givetvis övergivet i denna tidiga morgonstund även om det var en del rörelse bland de som övernattat i tält på platsen. Under morgontimmarna anlände också fler utställare, försäljare och funktionärer och det började sakta bli liv och rörelse. Man kan säga att området bestod av två delar. Själva uppvisning och utställningsområdet samt de områden där deltagare visade upp sig som t ex de amerikanska och engelska reenactorna ( dock var för sig).

I väntan på besökarna

I väntan på besökarna

Det som nog drog blickarna till sig mest, utöver de rena uppvisningar, var det amerikanska och tyska lägren. Här måste jag dock ge det amerikanska lägret ett stort ”med beröm godkänt”. En imponerande lägermiljö med massor av ”utlagda” föremål och detaljer som t ex ingången till lägret (bild nedan) som bland annat bevakades av en 40 mm luftvärnskanon.

Amerikansk camp

Amerikansk camp

Det tyska lägret var mer diskret och undangömt trots att man hade ett pansarfordon iklämt i skogsdungen. Jag fick nästan intrycket av att man inte ville visa upp sig egentligen. Och det var heller inte många besökare som fanns sin väg till lägret.

Tysk uppehållsplats

Tysk uppehållsplats

Dagens två stora evenemang är den så kallade fotoparaden och stridsuppvisningen. På fotoparaden defilerar de deltagande fordonen förbi publiken samtidigt som speakern berättar lite om det aktuella fordonet. I paraden deltar både hjulfordon och pansarfordon i en skön blandning.

Fordonsparaden

Fordonsparaden

För den hungrige fanns både cafeteria och kok. Här serverade Hemvärnet ärtsoppa. Tyvärr använde man ett Alfakök som kändes lite malplacerat, även om jag förstod orsaken. Ärtsoppan verkade dock gå hem hos de besökande och kunde köpas till det facila priset av 30 kronor.

Hemvärnets ärtsoppekok

Hemvärnets ärtsoppekok

Lite mer liv och rörelse

Lite mer liv och rörelse

Spännande fordon

Spännande fordon

Jag skulle vidare och lämnade området samtidigt som stridsuppvisningen tog sin början. En uppvisning där tyska trupper tillsammans med sin ”stridsvagn” (StuG III) anfaller en kulle som försvaras av de allierade. När jag rullade ut från parkering small det ordentligt i backarna. Tyvärr drog mörka moln upp sig vid horisonten och jag hoppas man klarade sig från det värsta regnet.

Stridsuppvisningen drog till sig besökarna

Stridsuppvisningen drog till sig besökarna

Jag tog vägen hem via Beredskapsmuseet i Djuramossa för en kopp eftermiddagskaffe och lite snack med kollegorna innan jag styrde färden mot Skurup.
Detta veckobrev skrivs idag (tisdag 3 september) på 75 årsdagen av andra världskrigets utbrott. Visserligen anföll tyska trupper Polen den 1 september, men det var den 3 september som England och Frankrike förklarade krig mot Tyskland, så det är i alla avseende en historisk dag.

Själv gjorde Anticimex sitt anfall här för några timmar sedan mot mina getingar. Anfallet verkar ha varit framgångsrikt och vi får väl om det fungerar framöver

Kemisk bekämpning av getingar och getingbo!

Kemisk bekämpning av getingar och getingbo!

Nu återstår bara att önska fortsatt trevlig vecka och själv skall jag börja ägna mig åt planeringen av denna kommande bunkerresan till Tjeckien och Polen i slutet av denna månaden. I nästa brev får du läsa lite mer om resan olika besöksmål.
Bästa bunkerhälsningar
Leif H