Vecka 42 En Pang-dag i en PANG-vecka!

Lite får man väl skryta med när följande brev anlände från Måltidsakademins biblioteksstiftelse i början av veckan. ”Vi är glada att kunna meddela att Er bok ”Snuskburken” har vunnit kategorin Historiskt måltidslitteratur”. Så eftersom prisutdelningen inte är förrän nu i veckan (den 23 oktober) så gjorde jag min egen lilla utmärkelse och monterade på boken! Prisutdelningen sker i Stockholm på Nordiska museet. Tyvärr är det lite väl dyrt att åka till Stockholm för bara några timmar så jag får nöja mig med att få det eleganta diplomet (och äran) via posten. Men kul var det, och oväntat!

Och därmed var veckan inledd med en riktig pangstart, något som skulle hålla i sig hela veckan. Dessutom bjöd veckan inledningsvis på bra väder så det blev lite höst arbete med att rensa hängrännor och plocka in de sista äpplena. Fem stora härliga äpplen skivades enligt alla konstens regler och hänger nu på tork i köket för att bli goda snacks

Både smakar och doftar gudomligt

Både smakar och doftar gudomligt

Att det dessutom blivit höst på riktigt kan man konstatera när bläcksvampar dyker upp på gårdsplanen, lite här och där.

Bläcksvampar - men det hade varit bättre med kantareller!

Bläcksvampar - men det hade varit bättre med kantareller!

Men en hel del av veckans timmar har gått åt till FORT & BUNKER kommande nummer som nu börjar närma sig sin fullbordan. I veckan gick också det nya bokprojektet igång på allvar. Den kommande boken kan väl närmast beskrivas som en blandning av Militär Utflykt och Spår av ett Förvar och kommer att behandla försvaret av vår huvudstad. Hur skulle detta gå till? Vad har det funnit i Stockholm? Dessutom givetvis en liten guide till vad och var man finner det militära Stockholm.

Så här övade man gatustrid i Stockholm 1944 (Krigsarkivet)

Så här övade man gatustrid i Stockholm 1944 (Krigsarkivet)

Och det finns mycket spännande när man börjar fördjupa sig i Stockholms militära historia. Jag har dock dragit en gräns vid ungefär 1800-talets slut annars blir det en bokverk som aldrig blir färdigt. Speciellt spännande är det med allt som finns kvar. För det finns faktiskt ganska mycket kvar att titta om man bara vet vad man skall titta efter.

Här leker barnen idag. Det var inte så länge sedan som kängor och kommandoropen ekade här. S 1 "gamla" regementsområde vid Lilla Frösunda.

Här leker barnen idag. Det var inte så länge sedan som kängor och kommandoropen ekade här. S 1 "gamla" regementsområde vid Lilla Frösunda.

Tar man sig runt i Stockholm kan man till exempel besöka Frösunda och Lilla Frösunda. De ligger lämpligt på var sin sida av den hårt trafikerade E 4. Här fanns ingenjörstrupperna på den östra sidan, och signaltrupperna på den västra. Idag är det glaspalats och kontorsbyggnader som behärskar området. Men tittar man efter lite grand så upptäcker man de där lite annorlunda byggnader, som inte riktigt stämmer med det övriga. Inne bland de gamla regementsbyggnader på S 1 kan man enkelt pricka ut både kanslihus och skolbyggnaden.
Men redan innan första världskriget bröt ut byggdes det befästningarna runt Stockholm. De flesta har väl hört talas om Norra och Södra fronten, eller uttrycket Korvfort? Detta befästningsprojekt och dess lämningar är mycket intressant. Delar av denna gamla linje håll idag vid liv genom uppröjningar och bunkervandringar. Mer information om befästningarna kan du läsa här: http://www.antus.org/bunker/FFSFF.htm

Karta och skiss över Beatebergsställningens vänstra flygel kulsprutebatteriet vid Sjötorp

Karta och skiss över Beatebergsställningens vänstra flygel kulsprutebatteriet vid Sjötorp

Så veckor och månader framöver kommer mitt fokus att ligga på vår huvudstad och dess militära historia. Har du några tips i den vägen får du gärna höra dig till mig på info@bunker.nu
Men redan vid fredag lunch var det dags att bege sig mot Beredskapsmuseet och Djuramossa för årets STORA evenemang PANGDAGEN. Det var första gången i museets historia som man satsade på en avslutningsdag (säsongen slutar nämligen den kommande helgen) med att erbjuda besökaren ALLT vad som finns som kan rulla, smälla, skjuta och ätas. Och det var inte lite!

Förberedelserna pågick längt in på sena kvällen. Här försöker kollegerna handgripligen få radiokontakt med koket!

Förberedelserna pågick längt in på sena kvällen. Här försöker kollegerna handgripligen få radiokontakt med koket!

Och det är mycket som skall ordnas inför ett evenemang som detta. Men det är tur att det finns så många frivilliga, och glada frivilliga som dyker upp. Under hela eftermiddagen strömmade de till en efter en. Max, Jonathan, Sven-Arne. Mats, Rolf, Lasse, Big Red One, FRO och konstiga tedrickande engelsmän 😉 Men vi hade alla vårt intresse gemensamt och jag tror alla var lika spända inför vad som skulle komma!

Sen kvällsmat och en god öl. Två av deltagarna i 2nd Bn Essex Regiment förser sig av godsakerna.

Sen kvällsmat och en god öl. Två av deltagarna i 2nd Bn Essex Regiment förser sig av godsakerna.

När mörkret lagt sig över museiområdet var det dags att samlas inne i cafeterian för en god och efterlängtad kvällsmat, och givetvis en ännu mer efterlängtad kall öl. Allt var nu mer eller mindre klart för morgon. Överallt på museiområdet slumrade nu deltagare och funktionärer in i en förhoppningsvis skön sömn.
Lördagen bjöd på vackert väder och en riktigt kall morgon och klockan 8 slog vi upp portarna för en frukost till ”nattgästerna”. Nu började man ana att något skulle hända. Det dyk upp amerikanare, engelsmän och en och annan karolin. Alla hade de det gemensamt att få frukost.

Även i arla morgonstund gäller det att hålla på rangen. Högvälborne Capitänen, Herr Prytz njuter sin frukost vid enskilt bord.

Även i arla morgonstund gäller det att hålla på rangen. Högvälborne Capitänen, Herr Prytz njuter sin frukost vid enskilt bord.

Så fort frukosten var avklarad var det dags att få igång koket och förbereda för dagens ”utspisning”. Från koket skulle vi servera kokt korv med bröd och/eller ärtsoppa. Man blir förvånad hur många som köper båda!

I full färd med förberedelserna.

I full färd med förberedelserna (foto: Sven Åkerberg)

Runt klockan ½10 stod vi så beredda att kunna ta emot de första matgästerna. Evenemanget skulle ta sin början klockan 10 och från detta klockslag skulle det också kunna köpas korv. Själv ”lunchen” – Ärtsoppa, skulle påbörjas först klockan 11. Och det tog inte lång stund förrän hungriga besökare började köa upp. Både till korv, och till ärtor.

Kön ringlade sig lång till koket. (foto: Lars Dahlbom)

Kön ringlade sig lång till koket. (foto: Lars Dahlbom)

Med jämna mellan hölls förevisningar av soldatens utrustning och ute på uppvisningsfältet var det stridsuppvisning med stridsvagnar, pansarbil och soldater. Ljudeffekterna var inte dåliga. Jag fick tyvärr nöja mig med att ”njuta” ljudet från uppvisningarna eftersom kön till ärtsoppan verkade aldrig vilja att ta slut – tvärtom! Men för dig som är intresserad så finns det ett par riktigt bra filmsnuttar på Facebook. De är värda ett besök och en titt.  http://www.youtube.com/watch?v=tLtZ7_0dYMM Och en film till http://www.youtube.com/watch?v=1b4Lhybw2C8

Och kön verkade aldrig att ta slut!

Och kön verkade aldrig att ta slut!

Men allting har ju ett slut, så även roliga militärhistoriska evenemang. Avslutning blev en salutskjutning med en militärhistorisk spännvidd på 300 år. Ett stycke (karolinsk kanon) och en pansarvärnskanon från andra världskriget satte punkt för dagen med tre ordentliga knallar.

Avslutningssaluten från fina något skymda arbetsplats

Avslutningssaluten från fina något skymda arbetsplats

Och nu var det inte utan att man var rejält trött. Ett oändligt antal ärtsoppsportioner hade serverats. Jag hann faktiskt också med att steka lite fläsk, några korvar och en bit fläskfilé som bjöd ut till funktionärer och kollegor. Jag behöver väl inte påpeka att det hade strykande åtgång.

Detta var populärt och det var många besökare som sneglade snett!

Detta var populärt och det var många besökare som sneglade snett!

Så sakta lade sig tystnaden och lugnet över området och den sista besökaren försvann bortåt vägen. Men för oss var det inte slut på många timmar ännu. Allt skulle nu rengöras, städas och packas undan. Men allt flöt på bra, det är en trimmad organisation och folk som känner varandra, så det tog inte så lång tid förrän man kunde ”falla” ner på en stol och ta en paus.

Här är man rätt trött, men ganska belåten med dagen! (foto: Sven Åkerberg)

Här är man rätt trött, men ganska belåten med dagen! (foto: Sven Åkerberg)

Men än var det inte slut. Nu väntade vår egen ”belöning” – kvällsmat i glada och goda vänner lag. Jag nöjde mig med en översiktsbild som får avsluta veckans händelser.

Äntligen mat. En del gör ju också vad som helst för att synas på bilden, och lyckas nästan att se ut som hämtad ur filmen Gökboet. Av barmhärtiga skäl namnger jag ju givetvis inte personen, men han har en bror som heter som en berömd svensk hamburgerkedja ;-)

Äntligen mat. En del gör ju också vad som helst för att synas på bilden, och lyckas nästan att se ut som hämtad ur filmen Gökboet. Av barmhärtiga skäl namnger jag ju givetvis inte personen, men han har en bror som heter som en berömd svensk hamburgerkedja 😉

Så och därmed har det också blivit söndagskväll och jag ber att önska alla läsare om kommande härlig vecka och jag hoppas vi läses om en vecka, då jag kan avslöja en ”liten” militärhistoriskt händelse, men en väldigt viktig sådan!
Leif H

Men det är klar vi kan ju inte sluta utan en bild på veckans korv som denna gång åts på hemmaplan vid Ljungs Grill i Skurup.

Smaklig spis!

Smaklig spis!