Vecka 23 Dagen D och Nationaldagen!

Nu på fredag firar vi, eller högtidlighåller  vår nationaldag. Tyvärr har det där med nationalkänsla och samhörighet fått sig sina törnar genom åren, men jag är åtminstone både stolt och glad över att leva, och verka i Sverige. Men för oss med ett militärhistoriskt intresse är den 6 juni också dagen då de allierade påbörjade invasionen av Europa, i Normandie. En händelse som redan har 70 år på nacken. De flesta som var med i invasionsoperationerna är nu borta, de fåtal som är kvar är inte många.

Invasionsdagen, och hela veckan högtidlighålls i hela Frankrike, och naturligtvis också i de deltagande länderna. I Normandie är minnesceremonierna många och det kommer att våra trångt på, numera så berömda platserna: Omaha Beach, Utah, Beach, St Mere Eglise, Pegasus Bridge, Juno Beach, Ranville, Gold och Sword Beach samt mängder av andra platser längs Normandies kust. Ett ställe där man vandrar tyst och stilla är den stora amerikanska krigskyrkogården vid Coleville-sur-Mer. De vita korsen, i spikraka rader ger ett påtagligt bevis för det pris många fick betala för vår frihet.

Flera av kollegorna är redan på plats i Normandie, eller på väg dit. Jag kommer säkert att få några rapporter från området senare i veckan.

Så där är vi tillbaks i vardagen igen. Arbetet med den kommande boken pågår för fullt under morgon- och förmiddagstimmarna. Efter lunch, eller vid 13-14-tiden är värmen i arbetsrummet lite väl hög och då passar det bra att ta sig ut i trädgården som alltid pockar på lite olika arbeten.

Under förra veckan investerade jag i en ”riktig” sly-trimmer-röjsågsmaskin. Alltså en sådan man bär i en speciell sele på kroppen. Nyheten behag gjorde att det blev ett par timmar körande med den ”häftiga” maskinen bland snåren runt tomten. Bland annat försvann alla vattenskotten på de gamla almarna och flera andra träd. Efter ett lyckt byte till trimmerhuvudet (lite svordomar och mycket tålamod) kunde jag sedan dessutom”slå” gräskanterna runt sydsidan av tomten. Så nu kan man avvakta med trädgårdsarbete under några veckor, endast gräsklippning återstår.

När det gäller boken jag jobbar med, alltså den om västkusten och Göteborg är jag just nu djupt försjunken i första världskriget stridsplaner och försvarsåtgärder. En ganska unik bervarad försvarsplan från 1916 bildar grunden till arbetet med detta kapitel om första världskriget.

Jag misstänker att de färgade markeringarna är pålagda i efterhand. Kartan ingår som en bilaga i den aktuella planen. Men det handlar inte bara om landfronten, även Kustartilleriet och Marinen, eller Flottan som det hette på den tiden, kommer att behandlas. Boken sväller ut och just nu är antalet ”arbetssidor” runt 300. Vet inte om detta kommer att räcka? Vi får väl se när det börjar bli höst.

Veckan som kommer är också veckan då den nya ubåtshallen vid Marinmuseum i Karlskrona skall invigas och jag kommer givetvis att finnas på plats. Mer om begivenheterna får du i kommande veckobrev, och naturligtvis i kommande nummer av FORT & BUNKER.

Den moderna ubåten har fått en alldeles egen hall där den samsas med vår första ubåt Hajen, från 1904. Skall bli riktigt spännande att se vad man har åstadkommit. Kanske blir det ett ”nytt” Wasa-museum. Jag tror att den nya ubåtshallen kommer att locka många besökare. I nästa vecka hoppas jag kunna bjuda på lite fler bilder från ubåtarnas Karlskrona.

Och nu över till något helt annat som det brukar heta! De minnesgoda minns kanske följetongen om den polska snäckan, kunde varit en kanelsnäcka men kanelen saknades. Den inköptes en tidig morgon när jag var på ut till kustförsvarsområdet på halvön Hel, i Polen. Vid vägkanten fanns en liten bod där det såldes bröd och kakor. Kakor/Bullar inhandlades och avnjöts under dagens äventyr bland betong och sand. En bulle hade dock lyckats trilla ur påsen och gömt sig i lastutrymmet. Vid hemkomsten några dagar senare såg den fortfarande ganska fräsch ut! Med jämna mellan har jag visat bilder på den ”polska bullen” som fortfarande ser lika nybakt ut som på morgonen när den inhandlades!

Så just nu ser min värld alltså ut att bestå av västkusten och Göteborgsområdet. Redan om någon vecka är det dags för ett nytt besök i Göteborg. Denna gången för att försöka finna lite av de platser som skulle försvaras enligt 1916 års plan. Skall bli spännande att se hur det ser ut idag. Något som alltid är extra givande under upptäcktsresorna är kontakten med människorna som bor i området. Ett enkelt Hej! och en liten förklaring till vad man sysslar med brukar räcka för att både tips och vägvisning. Ibland till och med vägvisning ända fram till objekten. Som till exempel på bilden härunder. Ett kort stopp i Träslövsläge ledde till upptäckten av en nästan helt orörd skans från andra världskriget.

Skans 29 byggdes under 1943 på, och runt en liten bergknalle. Enligt förteckningen fanns här tre skyttevärn av betongringar, tre öppna kulsprutevärn i sten och betong samt en ledningsplats (Spl) Och det mesta fanns kvar, en del t o m öppet, även om växtligheten gjort sitt bästa för att dölja skansen.

Eftersom Halland och i viss mån även Göteborg och Bohuslän var värnkanonernas förlovade landskap så kan jag inte låta bli bjuda på en bild från övningsskjutning med värnkanonkärror på Ravlunda (Skåne).

Så nu kallar den sköna sommarkvällen och det har blivit dags att njuta av lite god mat såhär på kvällskvisten. Under hela veckan har just kvällsmaten varit dagens höjdpunkt. God mat, en kall öl, solnedgång och fågelsång. Nedan några frestelser för att få igång aptiten!

Så och med detta så vill jag bara önska en fortsatt skön vecka och en härlig nationaldag!

Bästa bunkerhälsningar
Leif H