Vecka 52. Julefrid är här….

Julvecka och det är dan före dan, före dan! För min del verkar det kunna bli en lugn julhelg, och utan allt det där vita som brukar ställa en del bekymmer här hos oss! Men just nu är det nästan 10 grader varmt, blåsigt och en blek sol försöker göra sig påmind.
Just idag är det den stora inköps-, sista-minuten-dagen, julstäda, plocka fram lite julepynt och bort mot kvällen njuta av en god glögg och lite pepparkakor.

I morgon, Lille Julafton är dagen vikt till skina, brunkål, köttbullar, bakning och en del andra praktiska ting inför julafton mini-julbord. Det är alltid ett problem det här med att vara två i ett hushåll, när det kommer till helger. Oftast står man där med mat för flera veckor framöver, mat som man egentligen tröttnat på för länge sedan. Så i år skall jag terrorisera min lokala handlares delikatessdisk och bara plocka ut godbitar i små mängder som möjligt.  ”ett ½ hekto av det, tre skivor av det, en liten burk av den, osv…

För visst vill jag också ha ”allt” som skall finnas på julbordet. Kanske inte så mycket så jag behöver sätta upp små skyltar med vad det är, men gärna lite av varje (och kanske lite till). Så det är vad jag skall syssla med under morgondagen. Julafton blir sig sedan likt, förmodligen på samma sätt som över stora delar av landet. God julfrukost och sedan plock med julemat, dekorationer och inväntan av treslaget med Kalle Anka & Co, en långvarig tradition. Därefter julmat och sedan är det bara att falla baklänges i fåtöljen och halvsova framför TV,n. Efter några timmar kan det sitta gott med en tallrik risgrynsgröt, eller kanske det blir ris a la Malta, som också jämnar ut alla eventuella tomrum i kroppen. Därefter fortsatt ”vila” i TV-stolen. Så där har ni min jul!

Julen 1914, tyska soldater har klätt julgranen (foto: Berliner Illustration Gesellsch/All over press)

Julen i militärhistorien finns ju naturligtvis också. Mest känd är väl skildringen där tysk  och engelska soldater möts i Ingenmansland. Julen 1914 tystnade krigets larm under några dagar. Plötsligt började soldaterna sjunga julsånger tillsammans och tusentals män kröp upp ur skyttegravarna för att mötas i ”ingenmansland”. ”Det var en vacker kväll och jag hörde tyskarna sjunga Stille nacht (Stilla natt). Jag glömmer det aldrig, det är en av höjdpunkterna i mitt liv”, sade brittiske soldaten Albert Moren många år efter händelsen. Trots att det fortfarande inte råder fred på hela vår jord så låt oss hoppas alla kan få en stunds julefrid, oavsett var. Låt oss också skicka en tanke till de som tjänstgör ute i världen under denna jul, och att även de kan få en stund av gemensamhet och frid.

 Och med detta lilla jule-veckobrev vill jag  skicka en julhälsning till er där ute i  cyberrymden. Jag hoppas klapparna är många, och hårda. Skinkan läcker och julmusten kall. Dock en varning för att det kan ligga en mandel i gröten 😉

När det gäller julvädret har det redan bestämt från högre ort (mobiliseringsmyndigheten) att stående order enligt skylt gäller tills vidare.

EN RIKTIGT GOD JUL PÅ ER ALLA!