Vecka 40, 2016. så var det plötsligt höst…

solros

Bunkervänner,
det var ett tag sedan vi hördes (skrevs). Det sägs ju att tiden går fort när man är lycklig, och det är kanske så. Men den går minst lika fort oavsett vilket tillstånd man befinner sig i. Speciellt fort går det när det är något ”man skulle gjort”. Idag är det tidig söndagsmorgon och istället för att ligga snurra runt i sängen bestämde jag för att skriva några rader innan frukost.

Tyvärr har min behandling gjort att mycken av orken och energin går på sparlåga. Den kreativa ådran har tagit en paus, verkar det som. Ibland försöker jag mig på lite arbete framför datorn, men det blir mest att man sitter och stirrar på skärmen utan att kunna formulera sig. Men jag gör åtminstone ett litet försök nu. Jag har givetvis inte kunnat vare ut och springa runt i betongvärlden som jag hade önskat, men jag kan rapportera om lite av det som hänt.
utredning-skane-omslagEtt glädjande besked för oss bunkerintresserade kom för någon vecka sedan. En arbetsgrupp hade tillsatts vid Regionmuseet i Kristianstad för att titta lite närmare på en gammal utredning som gjordes 2001. Namnet då var: SKÅNELINJEN – Ett bevarandeprojekt kring Per-Albinlinjen i Skåne.
Vi var en arbetsgrupp bestående av bl a kollegan Johan Andrée från Beredskapsmuseet, Anders Reisnert från Malmö Kulturmiljö och Paul Hansson från Regionmuseet. Samordnare och ansvarig var länsantikvarien Thomas Romberg. I gruppen ingick också representanter från Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Arbetet gick ut på att snabbinventera linjen och 18 områden valdes därefter ut för en mer omfattande inventering. Det vi tittade på var geografisk fördelning, värntyper, strategiskt värde och representativitet. Eller som det så fint är skrivet i slutdokumentet: ”De uttagna delarna är enligt arbetsgruppen de sträckningar som i dagsläget är så representativa för linjen som möjligt och som på ett klart och pedagogiskt sätt belyser Skånelinjens funktion både initialt och under det Kalla kriget”.  Bakgrunden till projektet var det politska beslutet ”inget invasionshot föreligger” som var signalen till att det mesta av våra fasta militära försvarsanläggning kom att avvecklas.

Arbetsgruppens arbete ledde fram till att 18 områden längs den skånska kusten föreslogs få ett skydd ur militärkulturhistoriskt vinkel. Tyvärr blev det aldrig någon verklighet av projektet. Rapporten och resultatet ”begravdes” på Länsstyrelsen och distribuerades aldrig ut till de berörda kommunerna. Glädjande nog är det denna rapport som nu skall ligga till grunden för Regionmuseets arbete. Först ut på det nya arbetet står en kontroll av de föreslagna områdena; Vad har hänt sedan 2000-2001? Hur ser det ut idag? Jag har själv varit inblandat i ett projekt på Österlen, där ett av rapportens områden blev aktuellt.

Utredningens rapport om värnen i Baskemölla.

Det gällde då två kulsprutevärn i Baskemölla, strax norr om Simrishamn. Värnen 49a och 49b hade genom åren blivit kraftigt överväxta och ganska illa medfarna. Tillsammans med Regionmuseet, Skogsvårdsstyrelsen och Hembygdförening beslöts att återställa närmiljön och ”renovera” de båda värnen. Under ett antal veckor på hösten 2005 frilades de båda värnen och det vidhängande skyddsrummet tillsammans med skyttegångarna.

Kulsprutevärnet 49 b efter renoveringen 2005.

Kulsprutevärnet 49 b efter renoveringen 2005.

Nya täckluckor och ingång till värn 49 b i Baskemölla.

Nya täckluckor och ingång till värn 49 b i Baskemölla. I bakgrunden skymtar Stenshuvud.

Tyvärr tappade hembygdsföreningen intresset och projektet rann ut i sanden. Jag har har inte besökt platsen sedan utrednings- och projektarbetet under 2005, men enligt uppgift är det nu återigen överväxt och luckorna uppbrutna. Jag skall försöka ge mig ut och göra ett besked och återkomma med en rapport. Som tur är fanns, och finns det fler områden som kan vara intressant ur en bevarandesynpunkt. Vid urvalet av de 18 områden tog gruppen också hänsyn till naturskönhet och tillgänglighet. Områdena var: Bjärhalvön (yttre delen, Skaudd (Bjärehalvön), Mölle, Lerhamn, Höganäs, Gåsebäcksravinen (Helsingborg), Ålabodarna, Löddeå-Järavallen, Bunkeflo-Klagshamn, Falsterbokanalen, Kämpinge-Skansens golfbana, Smygehamn (Ö Torn), Hörte, Ystad, Simrihamn, Baskemölla, Gropahåtet (Yngsjö) och Gråen (Landskrona).

En ordentlig klump. Spärrbloccket B 4 har en vikt på nästan 30 ton!

En ordentlig klump. Spärrblocket B 4 har en vikt på nästan 30 ton!

Fler glädjeämnen! Under början på oktober fick Beredskapsmuseet i Djuramossa en ordentlig present. Hela 108 ton armerad betong. Så här skrev museichefen Johan Andrée på museets Facebooksida:  ”En gåva på 108 ton….Imorgon torsdag, 29/9, med start vid 8-tiden på morgonen, inleds specialflytten av fyra stycken stridsvagnshinder från lekplatsen vid Slottshagen. Se den bifogade bilden. Helsingborgs stad bygger om lekplatsen och de gamla stridsvagnshindren som stått där sen 1943, 73 år, får ej längre stå kvar…. Men, det finns hopp 🙂 Det har beslutats genom entreprenören MVB http://mvbab.se/ att stridsvagnshindren får ett fortsatt liv ute på Beredskapsmuseet. Självfallet tackade vi JA till denna tunga gåva! Varje stridsvagnshinder väger 27 ton och det är fyra hinder som nu flyttas ut till Beredskapsmuseet = 108 ton!!! Under dagen kommer stridsvagnshindren att sättas på plats ute på Beredskapsmuseet”.

14441203_10153836514390796_4717951084927088609_n

De tunga blocken på plats vid Beredskapsmuseets parkering (foton: Johan Andrée)

De tunga blocken på plats vid Beredskapsmuseets parkering (foton: Johan Andrée)

Så än finns det hopp om våra militära kulturlämningar, även om det är i sista minuten. Lite irriterande är dock det faktum att det var entreprenören som på eget bevåg tog kontakt med Beredskapsmuseet om ett eventuellt bevarande. Det borde ju varit kulturavdelningen i Helsingsborgs stad som bevakade sitt militärhistoriska arv – men nej så väl är det inte.

Men även på andra håll i landet pågår spännande arbeten med att återställa det militära kulturarvet. På Oscar II fort i Göteborg påbörjades för ett antal år sedan arbetet med att återföra, och återställa fortets kanoner. Redan 1999 kom de ståtliga 24 cm,s kanonerna på plats. Näst i ledet var de båda 15 cm tornpjäserna, som tillbringat många år den Göteborgska skärgården, på plats igen.

Oscar II forts 15 cm kanoner skjuter salut den 4 oktober. Eftersom det är min födelsedag tog jag åt mig ären!

Oscar II forts 15 cm kanoner skjuter salut den 4 oktober. Eftersom det är min födelsedag tog jag åt mig äran!

Nu har turen kommit till de sista två pjästornen med 57 mm kanoner. Arbetet är nu i full gång med att öppna upp pjäsbrunnarna för att kunna  få både torn och pjäser på plats. Från fortets Facebooksida har jag ”stulit” nedanstående bild av arbetet med att öppna en av de plomberade 57 mm pjäsbrunnarna.
14500271_10155238603319348_2744407776682988407_o

Vill du veta mer om arbetet på fortet rekommenderar jag ett besök på deras hemsida: www.oIIfort.se

Så där, nu har det blivit nästan lunchdags och ett veckobrev har äntligen kommit till. Arbetet skall nu fortsätta med det kommande numret av FORT & BUNKER som skall komma ut i mitten av november. Tills dess vill jag tipsa om boken ”100 år av försvar i väst”. Ett bra sätt att ta reda på vad som funnits en gång, och vad som eventuellt kan finnas kvar. Boken berättar bland annat ganska utförligt om Oscar II fort.
nya-boken-framsida

nya-boken-uppslag-212

Beställer gör du enklast via vår hemsida www.bunker.nu och titta in under fliken böcker.

Nu slutar jag med en bild på ett av mina favoritvärn i Skånelinjen, trots att det ligger i Blekinge. Kulsprutevärnet 1106 vid Eriksbergs naturområde.

Värn 1106 när det begavs sig före plomberingen.

Värn 1106 när det begavs sig före plomberingen.

Så och med detta vill jag önska en fortsatt bra söndag och en trevlig kommande vecka, så läses vi inom kort
Bunkerhälsningar

Leif H