Abonnera på Fort & Bunker

Vecka 17 2018. Stockholms skärgård. Vilket äventyr!

Än så länge i behaglig fart. T h syns bokens författare Alexander Wahlund.

Alltsamman började med en bok ”Stockholms kustartilleriförsvar 1914-2000”, som utkom under 2017. Boken skildrar 70 KA-batterier i Stockholms skärgård, från norr till söder. Författare är Alexander Wahlund.
När det dök upp ett erbjudande om att få åka med på en skärgårdstur med boken som grund och författaren som guide var det inte mycket att tveka på. Resan skulle dessutom ske med en stridsbåt 90E, något som inte gjorde resan sämre.
Så lördagen 28 april stod jag tillsammans med några andra entusiaster på kajen i Räfsnäs, en liten hamn några mil från Norrtälje. Vi var totalt 10 personer, inklusive vår guide som fick plats, så vi var verkligen en privilegierad grupp som strax skulle bege oss ut i skärgården. Efter en kort säkerhetsgenomgång bar det så iväg. Till en början i behaglig fart för att sedan få uppleva vad en stridsbåt kunde prestera. Något som vi skulle få uppleva flera gånger under resan.

Tjärven – en fyrplats längst ut i skärgården.

Första stoppet på vår resa blev en märklig plats – Tjärven, ett skär. En fyrplats med en märklig slotts eller fästningsliknande fyrbyggnad. Skäret är mycket besvärligt att komma iland på vid besvärligt väder. Fyren byggdes under åren 1902-03 och fick 1952 sitt nuvarande utseende. Under andra världskriget fanns här mätstationer för kustartilleriet. Vår färd gick inom ett begränsat område och vi kunde från Tjärven blicka mot ön Torskär där vi skulle njuta middag och övernattning. Torskär ingår i det som kallas Söderarm och Söderarms fyr finns här, men mer om detta senare. Nu bar det iväg mot dagens första ordentliga ”betongbesök”. Batteri Stridsholmen, ett spärrbatteri från andra världskriget.

Dagens första KA-batteri. Stridsholmen.

Man blev förvånad över hur ”kompakt” batteriet var placerat, men även hur lättillgängligt det var efter alla år. Pjäsvärnen var av den öppna typen och kanonerna hade endast sina splittersköldar som skydd. I batteriet ingick också en strålkastare. Liknande batterier fanns på flera platser, och just 57 mm batterier blev något av ett ”standardbatteri” under andra världskriget.
Färden gick vidare och vi kom till en ”liten pärla” enligt mitt tycke. Efter ett kort stopp vid luftvärnsställningarna på Ovanskär, var det dags för ett stopp på ”utsidan” av Arholma. Här låg två kulsprutevärn ganska tätt tillsammans. Ett var i mycket gott skick med bevarat kulsprutebord och primitiv släde.

Kulsprutebord med ”hemmagjord” släde.

Det hade blivit dags för lunch och färden gick nu mot Arholmas norra del, där batteri Arholma finns/funnits. Här är en 10,5 cm pjäs m/50 bevarad, komplett med sin berganläggning. Här finns, sedan batteriet avveckling ett museum och turistanläggning med restaurang och övernattningsmöjligheter. Vid vårt besök var det fortfarande stängt för säsongen, men det var en bra plats att äta vår egenhändigt medhavda lunch.
Efter lunch drog de flesta iväg upp till den bevarade pjäsen men jag föredrog att utforska närförsvaret runt anläggningen. Här fanns bl a ett enkelt kulsprutevärn som av någon anledning kallas Göteborgsvärn.

Lunch i passande miljö. Arholma Nord med batteri Arholma.

Färden gick vidare och nu fick vi känna på fartvinden på akterdäcket när vår stridsbåt visade upp sin rätta sida. Trots att vädret var skapligt, och till och med bjöd på lite sol, var det iskallt i fartvinden. Men det hindrade inte de tappra från att trängas på däcket.
Nästa stopp var på Lidö där en kanon i pansartorn bevarats. Ursprungligen fanns här fyra 12 cm tornpjäser som från början fanns placerade i Byviksfortet på Rindö.

Bevarad tornpjäs på Lidö.

Färden gick vidare via småöarna Stora Hämtan och Österskär där strålkastare och mätstationer funnits. Vi fick också uppleva en sjöräddningsövning med helikopter och ”vår” stridsbåt. Sjöräddningshelikoptern ”ropade upp” vår båt och undrade om de fick utnyttja oss en stund för en firningsövning. För oss stod kvar på ön Stora Hämtan blev det en stunds spännande uppvisning, även om den skedde på lite avstånd.

Ett oplanerat inslag i skärgårdsturen – sjöräddning från helikopter.

Sent på eftermiddagen nådde vi fram till vår övernattningsplats ön Torskär med Söderarms fyr.

Den tidigare sjöbevakningsbyggnaden på Torskär (Söderarm) Här finns nu restaurang, frukostmatsal och övernattningsrum.

Fram till 1997 var Söderarms fyrplats bemannad. Ön är fortfarande militärt område, men inte längre ett aktivt skyddsområde. Fyren, som är från 1839 är inte aktiv men lyser trevligt på kvällen. Sedan 1999 finns här en åretruntöppen liten konferensanläggning med övernattningsplatser och restaurang. Vi fördelades raskt till våra boende, och jag hade turen att hamna i den enda bevarade baracken från andra världskriget. På den tiden med plats för ett fyrtiotal soldater. Nu var baracken moderniserad med sex sovrum, dusch och toalett. Alltså lite bekvämare än beredskapstidens boende.

Att övernatta i historien, något som stämde väl in på Söderarm. Här min egen nattplats, en barack från andra världskrigets beredskap.

Efter att vi inkvarterat oss var det dags att upptäcka ön. Detta var en ”väldigt militär” plats för att uttrycka sig försiktig! Här fanns först, från 1937, två 15,2 cm kanoner m/98-36 i öppna brunnar, kommandoplats, beredskapsrum, ammunitionsdurk och luftvärnsställning dessutom sprängdes tre tunnlar in i berget. Under 1970-talet kom Torskär att bli en del av 12/70 batteriet Söderarm 1 (SA 1). På ön fanns/finns kommandoplats med en 6-våningar djup berganläggning och höj-o-sänkbar radarmast (HSRR). Pjäserna fanns placerade på närliggande öar. Så nog fanns här mycket att upptäcka. Tyvärr var berganläggningarna plomberade, men det fanns mycket att titta på ändå.

Den gamla kulsprutebunkern fungerar idag som bastu och relaxavdelning. I badtunnan utanför njöt några deltagare av den ljuva kvällen.

Medan de flesta passade på att njuta av bastu och badtunna tog jag en ordentlig promenad runt ön. För det är verkligen en spännande plats att besöka, speciellt för mig som aldrig besökt skärgården (om man bortser från några enstaka besök i de ”civiliserade” delarna av skärgården, alltså de man når med reguljär båt).
Ön har ett förflutet sedan 1645 och redan på 1700-talet fanns ett fyrbåk på ön. Första fyren kom 1839. Inför andra världskriget börjar befästningsarbetena (1937) och bl a byggs åtta baracker för de 200 man som stationerades här. 1984 moderniseras sjöräddningen och ett nytt bevakningstorn/utkik byggs. Sjöfartsverket avslutar sin verksamhet under 1997. Samma år blir de militära skyddsbestämmelserna vilande. Men det var under 1960/70-talet som ön plötsligt blev centrum för nya försvarsåtgärder. På ett antal små öar runt Torskär uppfördes ett 12/70 batteri med huvudanläggningen (David) på Torskär. De tre pjäserna placerades på Stora Rävskär (1), Hallskär (2) och Tyvskär (3). Mätstationer, stab och granatkastare placerades på andra öar. Alltsamman fick namnet batteri Söderarm 1 (SA 1).

Middagen presenteras i den f d sjöbevakningscentralen. Kan bara tillägga att utsikten runt var fantastisk.

Kvällsmörkret började sakta smyga in över ön och kvällens middag inleddes med en drink i den s k Kanonbaren. Ett maskeringshölje från en 12/70 pjäs. Vi fortsatte sedan middagen i tornet, alltså den gamla sjöbevakningen. Här var det dukat till middag med bedårande utsikt i alla väderstreck.
Middagen tillhörde inte precis det som man förväntade sig på en bunkerutflykt. Vad säg om krämig jordärtskockssoppa med bröd, ugnsstekt lammrostbiff med potatisgratäng, timjan/portvinsås och primörer samt creme brulé med färska bär!
Och till detta naturligtvis goda drycker bl a en färsköl; Söderarms öl. Utanför oss hade det nu blivit mörkt och fyrtornet var vackert upplyst. Dagens äventyr tog snart ut sin rätt och sömnen blev mycket god.

Resans kortaste förflyttning. Mellan öarna Torskär och Tyvskär, en sträcka på kanske hundra meter.

Söndagen började med lätt regn och mulen himmel. Frukosten följdes av en rundtur på ön och ett besök i fyrtornet. Väl ombord på vår båt blev det dags för dagens första besök. Färden blev kort, tvärs över det lilla sundet som skilde de två öarna Torskär och Tyvskär åt, kanske 100 meter. Här fanns batteri Söderarms tredje pjäs placerad. Idag är pjäsplatsen plomberad men man har lämnat ett ”litet” minnesmärke i form av en järndörr och en bit av eldröret, fastgjutet i en betongplatta.

På Tyvskär fanns en 12/70 pjäsplats ur batteri Söderarm (SA). Kvar idag är plomberingen samt en pansardörr och främre delen av ett 12 cm eldrör.

Färden fortsatte till andra delar av det utspridda batteriet. På Hallskär fanns de plomberade resterna av 2.pjäs och fundament till en skenradar. På Karskär hade en av batteriets mätstationer funnits.

En del av den omfattande bebyggelsen på Yttre Hamnskär. På bilden syns bl a en sk 100-manna barack.

Det började närma sig lunch och lunchstoppet blev på Yttre Hamnskär där det finns ett omfattande militärt byggnadsbestånd i form av baracker av olika slag. Många av dem nyttjas idag av Sjövärnskåren. Men här låg också en av batteri Söderarms luftvärnstroppar med luftvärnskanoner av typen 40/48. Här fanns även spärrbataljonens stab placerad.
Regnet fortsatte att strila stillsamt så det var ganska skönt att komma inomhus och avnjuta lunchen. Lunchen kom från Söderarm och bestod av en god pastasallad som försvann snabbt. Alla ville ju ut och titta vad som fanns på ön, runt om oss.
Själv var jag mest imponerad över mängden byggnader som fanns på ön. Här fanns bl a en s k 100-manna-barack. En stor tvåvåningsbyggnad i trä för förläggning. Under andra världskriget fanns tre 21 cm kanoner grupperade här i öppna pjäsbrunnar. På ön fanns en stor styrka av både pjäsbemanningar och infanteri. Totalt fanns upp till 600 soldater förlagda på ön. Området, och ön var skyddsobjekt ända fram till 2016.
Det berättas också om öns ”original” tillsyningsmannen Erland Kroon. Han kom till ön 1935 som fortarbetare och ”blev kvar”. Efter sin pensionering 1975 fortsatte han se till ön och dess anläggningar. Han bodde i en f d barack som enligt uppgift var mycket spartanskt möblerad. Det sägs också att han inte lämnade ön. Mat och andra förnödenheter levererades en gång i veckan med båt. Hans hus står fortfarande kvar än idag.
Vi hade gott om tid på oss på Yttre Hamnskär och hann med att utforska ön ordentligt. Som ett minne över anläggningens storhetstid finns här ne del av ett 21 cm eldrör fastgjuten i en betongplatta. Men tiden gick fort och det var tid för samling vid båten för att fortsätta vårt skärgårdsäventyr ännu ett par timmar.

Ett väl förankrat 21 cm eldrör på Yttre Hamnskär.

Vi några besöksmål kvar bland annat Långskär där det funnits både äldre och nyare kustartilleribatterier. Inför andra världskriget uppfördes ett batteri med tre 8,4 cm kanoner i pansartorn. Under slutet på 1960-talet placerades ett 7,5 cm m/57 batteri med tre pjäser på ön. Idag är allt plomberat, men fortfarande väl synligt.
Regnet hade äntligen upphört och en blå himmel började visa sig. Färden gick nu tillbaka mot Räfsnäs och resans avslutning. Så slutade en riktigt minnesvärd utflykt i kustartilleriets skärgård. Stort tack till alla deltagare och arrangörer, framför allt Alexander Wahlund för ett väl genomfört program!

Där har du mitt skärgårdsäventyr i kraftigt sammanfattande skick en tur som jag verkligen kan rekommendera. Det handlar inte bara om betong och kanoner. Här bjuds du på naturupplevelser, det oändliga havet längst ut i skärgården, skärgårdshistoria och ett litet gäng likasinnade – mycket bättre kan det inte bli.

Vill du veta mer om möjligheterna skall du titta på: Söderarm Här finner du intressant historia och allt du behöver veta för att ta dig dit. Du kan också titta på Stridsbåt90 om du själv vill hyra dig en båt och ”dra” runt.

Mer om äventyr och annat trevligt kan du läsa i det nya numret av FORT & BUNKER som just nu ligger hos tryckeriet. Jag räknar med att det skall vara hos dig (om du abonnerar) i mitten av vecka 21, alltså runt den 23-24 maj. Tills dess önskar jag trevliga och sköna försommardagar tills vi läses!

Bunkerhälsningar
Leif H

PS En skön avslutningsbild på vårt färdmedel måste jag få visa!

Stridsbåt 90 E