Abonnera på Fort & Bunker

Vecka 33, 2019. Ordningen snart återställd…

För oss med militärhistoriskt intresse, och speciellt då vi som är lite mer intresserade av bunkrar och fortifikation har senaste veckorna verkligen satt ljuset på vårt intresse, eller rättare sagt ”baksidan” av vårt intresse. Aftonbladet berättade den 6/8: ”En 41-årig man i Göteborg har åtalats misstänkt för att ha kartlagt militära skyddsobjekt runt om i landet under flera års tid”.
Och visst är militär anläggningar och bunkrar spännande, speciellt om de är hemliga (och därmed förbjudna), det ”lockar” ju lite extra. Men som vanligt gäller det ju att använda sunt förnuft, kanske speciellt inom vårt intresseområde.

Ibland får jag frågor kring detta ämne. Vad får man fotografera? Vad får man beträda? Hur skall man veta att det är hemligt, eller skyddsobjekt?

En gammal kustspaningsradar (ksrr). Idag en del av Beredskapsmuseet.

Ibland kan man få ganska krystade förklaringar och märkliga frågor kommer upp. Denna är verkligen en sådan; ”om jag ställer upp min flickvän för en vacker bild, och ”råkar” få med en stor mast med en klump på toppen, i bakgrunden, är detta tillåtet?
Först kan man ju undra varför man ”ser till” att få en stor mast med en klump på toppen(!) i bakgrunden, men egentligen är det så enkelt som; måste du fråga vet du förmodligen redan att det som finns i bakgrunden är inte lämpligt att få med på bild.

Ofta får jag ofta svaret att det är ingen hemlighet, ”ryssen” vet det ju redan(?). Men hur vet du det? Dessutom är kanske platsen ingen hemlighet för en tänkt fiende, men det kan ju vara så att din bild, eller information avslöjar någon liten detalj som inte var känd. Intresset blir ju också lite mer ”allvarligt” när du börja katalogisera och systematisera ditt intresse. Jag skall inte gå in på vad som menas med detta, men du kan kanske själv räkna ut det.

Ett av många värn i Skånelinjen. Kulsprutevärnet 146 på skånska sydkusten.

Själv tillhör jag de som systematiskt registrerat värn och bunkrar i den så kallade Per-Albinlinjen runt den skånska och blekingska kusten, egentligen benämnd Skånelinjen. Min systematisering skedde i en svart anteckningsbok, och den första noteringen är från 991016. Så här skrev jag: 1. Äldre pjäsvärn batt YD (Pjv 2?) (2 bild). Men året innan hade jag börjat vandra runt linjen på helgerna, främst på Skånes östra sida, eftersom jag på den tiden jobbade i Kivik/Simrishamn. Var det systematiskt? Jag vet inte. Jag gick ner till stranden och valde en riktning, vänster eller höger. När jag nådde en bunker tog jag tre bilder. En från hållet jag kom ifrån, en från andra hållet och en lite mer översiktlig. Dessutom försökte jag få med värnets nummer på minst en bild. Materialet sparade jag i platsfickor som sorteras i ett flertal pärmar, sorterade från Båstad, och runt den skånska kusten, till Vieryd (Blekinge). Nedan några sidor från turer i Blekinge och här finns till och med en tidig GPS-notering.

Dessa pärmar har genom åren kommit väl till pass eftersom det hände mycket kring den gamla befästningslinjen under 2000-talet. Avvecklingen av vårt kustförsvar gjorde att både gamla kustvärn och kustartillerianläggningar ”försvann” genom rasering och plombering. Nu tillhör ju jag de lyckligt lottade som både fått vara med avvecklingarna och dessutom fått dokumentera/fotografera med tillstånd från Försvarsmakten. I samband med avvecklingen av kustvärnen användes delar av mitt inventeringsmaterial av Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Fotopärmarna får väl idag nästan kallas för antikvariskt material. Bilderna i pärmarna är tagna med vanlig kamera (Pentax). Vid den tiden var digitalkamera bara något man kunde drömma om och det var färgkort som gällde och framkallning hos fotohandlaren. Till varje foto finns en kort beskrivning med värnets nummer och typ samt datum för bilden.

Numera är det lite ”tråkigare” med materialet eftersom allt nu ligger på CD-skivor, hårddiskar eller i datorn. Visserligen sorterat i ämnesområden, men inte lika roligt att bläddra i som i en fotopärm. Nej nu lämnar vi hemligheter och skyddsobjekt och jag hoppas att ni tänker till en extra gång innan ni tar bilden. Tänk också på att det är inte allt som är skyltat, eller ”ser” speciellt märkvärdigt ut. Är du osäker – låt bli att ta bilder. Är det väldigt speciellt för dig – tag reda på mer innan du fortsätter fotografera.

Med gemensamma krafter fungerar det mesta.

Nu börjar veckorna bli lite mer normala efter en härlig sommar. Vardagssysslorna pockar på uppmärksamhet, men fortfarande kan hitta på lite kul grejor innan säsongen är över och många museer och utställningar stänger. Själv skall jag på onsdag dra i väg till danska Slagelse och Panzermuseum East och den stora samlingen fordon från forna östblocket. Det som slog mig mest var det stora passagerarplanet ”Bac 1-11” med plats 100 personer, och som fungera som biograf och är uppställt mitt på gården.

BAC 1-11 Model 301AG, SAS Arnold Viking, inhyrd från British Eagle, Arlanda november 1967. (foto: Wikipedia)

Skall bli spännande att se vad denne samlare fått samlar ihop. Det lär vara en av Europas största samlingar av militärfordon.

Just i veckan skall tryckningen av det nya numret av FORT & BUNKER (nummer 74) påbörjas, för att därefter distribueras till sina läsare över landet. Nedan ser du hur den ser ut så du vet vad du skall leta efter bland post och reklamtrycksaker ur brevlådan.

Den nyutkomna boken Tornautomatbatteri 10,5 cm m/50 fick minnet att vakna till liv. I samband med avvecklingen av pjäsplatsen på Arholma, och överföringen till museum, fick jag förmånen att göra en fotodokumentation på platsen. Spännande värre att ankomma med passbåten och vandra grusvägen upp mot Arholma Norra. Övernattningen skulle ske i de gamla barackerna som redan vid denna tid moderniserats till övernattningsstugor. Arbetet med att ”säkra” pjäs och pjäsplats var i full gång och jag kunde röra mig fritt i området och i berget. Året var 2007 och baracklägret hade omvandlats till turistanläggning. Batteriet, eller pjäsplatsen var fortfarande i försvarsmaktens ägo.

10,5 cm kanonen skulle även kunna användas som luftvärnspjäs vilket den imponerande eleveringen visar.

Efter att ha utforskat i stort sett vartenda skrymsle i berget var det dags att ”leka” lite med pjäsen. Maskeringsskyddet åkte av om pjäsen vreds och vändes i alla upptänkliga vinklar. Det var ju inte varje dag som man fritt fick ”köra” runt med en 10,5 cm automatkanon 🙂

Det numera berömda, och välfotograferade, reglaget KRIG och FRED. Mer om funktionen av detta finns att läsa i den nya boken.

Det som också imponerade i batteriet var ammunitionsmagasinet och utrymmena under pjäsen. Här fanns bland annat de märkliga revolvermagasinen till pjäsen. En liknelse med en vanlig revolver var inte helt fel.

Revolvermagasinen till 10.5 cm pjäsen.

Den spännande dagen gick mot sitt slut, men äventyren var inte slut. När mörkret fallit skulle det provas med punktbelysning och nattfotografering. Om någon såg alla blixtrande, och irrande belysningar på norra Arholma, måste de ha undrat. Med pjäsen i en dramatisk ”stridselevering” tog det bilder med hjälp av ficklampsljus i olika vinklar. Som vanligt krånglade allting. Blixten fungerade inte, ficklampor slocknande och temperatur och vind gjorde tillvaron på berget besvärlig. Men lite bilder det.

En nattbild på 10,5 cm tornautomatkanon M/50.

Så det var naturligtvis med stor glädje jag bläddrade i den nya boken Tornautomatbatteri 10,5 cm m/50. Äntligen fick jag svar på många av mina frågor kring dessa märkliga batterier och dess annorlunda pjäser.

Boken kan du naturligtvis beställa från FORT & BUNKERs bokhandel och du hittar den här!


När du ändå är inne i vår bokhandel skall du passa på att titta på några av våra andra böcker. Ovan ser du några av dessa tillsammans med den senaste. Det skall kanske tilläggas att den nya boken om 10,5 cm cm tornautomatbatterierna är skriven av Lars A Hansson och Vladan Lausevic.

Nu skall jag förbereda mig inför morgondagens danska utflykt och lite andra göromål. Sommaren har just nu övergått i lite gråmulet och småregnigt väder. Men förhoppningsvis är nedanstående bildåtergivning långt borta!

Låt oss hoppas det dröjer länge ännu, eller ännu bättre, inte kommer alls!

Vi avslutar med en liten rättelse som gäller boken FORTET, en bok om Oscar II fort.

På sidan 69 i boken finns ovanstående bild där fotografens namn felaktigt angetts som Richard Dahlgren. Efter påpekande kan jag konstatera att den aktuella bilden kommer från en okänd fotograf.

Jag hoppas nu att du får en skön vecka och att sommaren skall dröja sig kvar ett bra tag till.

Bunkerhälsningar
Leif H