vecka 31 VICKEN VECKA!!!!
10 augusti 2011
Egentligen förra veckan söndagsmiddag, men den får inleda denna veckas brev, eftersom det verkar bli mer och mer korv till lunch!
Ibland brister man uti ..Vicken vecka! Först nu har jag riktigt förstått vad det betyder. Och det blev en vecka som innehöll hela skalan av mänskliga känslor och stunder! Vi tar väl det från början med veckan stora fråga; Varför? Varför vad då? Jo jag ägnade morgonkaffet en dag i veckan åt att pricka av inköpslistan mot veckan ICA-bland (ni vet, det som kommer i brevlådan) Jag valde ut sådant som jag och sambon gillar, och sådant som man dessutom kan ha i frysen. Stolt över att ha vädrat det ekonomiska sinnelaget for jag med min inköpslista till affären för att fylla kundvagnen! Men tjii fick jag! Rak falukorv 1 kg, ingen leverans! OK. Skivad kokt skinka från Österlenchark (tror jag) två för 20:- eller 25:- Ochså slut och leverans skulle komma. Och sådär fortsatte det. Nu var detta faktiskt inte på måndagen, så att varorna inte hunnit levereras. Detta var på tisdagens sena eftermiddag. Men jag tror det var straffet för jag frångick min princip med att handla det du skall och till en bra kvalitét. Så jag lämnade min ICA-handlare med 3 bullar och ett paket kaffe (till ordinarie pris) Så nu har jag gnällt färdigt och vi kan övergå till veckans väsentligheter.
Som vanligt började veckan med en måndag och dessutom med en utflykt snabbt påkommen utflykt tillsammans med Sven-på-landet och Per A. Sven hade med sin sedvanliga ”näsa” snokat upp två värnkanoner i Trelleborgsområdet. Pjäser som jag faktiskt missat under mina turer i trakterna. Vid en kontroll med kollegan Lars D blev svaret på frågan om han visste om dessa ett enkelt Givetvis! Mötte upp med ”grabbarna” i Fredshög. Rakt ut över åkerkanten och mycket riktigt. Väl överväxt skymtade det typiska plåthuset till en värnkanon. En kort promenad i kanten av ett fält med gul lök och vi var framme.
Ett typiskt "värnhus" i korrugerad plåt med vidhängande skyddsrum.
Och så här såg det 2003 när kollegan Lars D besökte platsen. (foto:Lars Dahlbom)
Efter att ha konstaterat att det mycket riktigt var ett oplomberat pjäsvärn för ett 7,5 cm stridsvagnstorm m/42 (som givetvis var borta sedan länge) drog vi vidare till ”grannvärnet” av samma slag, dock i betydligt mer plomberat tillstånd.
Lite fundersam blir man över placeringen. Stora kustvägen rakt söder om värnet (skymtar i fjärran vid dungen) Men varför två pjäsvärn precis här?
Efter att ha sagt hej till kollegorna var det dags att bege sig till Beredskapsmuseet för veckans sedvanliga guidning i Helsingborg. Men först belv det ett litet stopp i Vellinge och kebabkiosken vid torget. En kebabrulle med mild sås och en Ramlösa fick bli dagens lunch. Och det smakade faktiskt inte illa.
På kvällen guidning följde även Johan A med och tillsammans med oss fanns också Max K. Den intresserade gruppen fick sig en vandring genom beredskapstidens lämningar och minnen under nästan 2½ timma. Som vanligt avslutade vi med kvällsmat vid vårt nuvarande favoritkorvstånd.
Här blir man ordentligt mätt! Och gott är det!
Efter denna är man ordentligt mätt och belåten!
Mitt i maten säger plötsligt Johan -KOLLA! Jag sitter med ryggen gräsmattan och ett lågt staket och här kommer mamma Igelkott gåendes med en unge. Så det blev både middag och naturupplevelse. Naturligtvis blev jag tvungen att ta ett fotografi av denna någon märkliga händelse.
Mitt i naturen, fast mitt i stan!
Så långt var det väl som vilken vecka som helst, men sen började onsdagen med att jag skulle lämna min bil hos Nissans märkesverkstad i Malmö. Jag har under en tid haft problem med vibrationer när jag kör, och upplevt dessa som en väldig obalans i bilen. Trots däcksbalansering har felet bestått. Nu var det dags att få det åtgärdat, till en börja med en felsökning i framvagnen. Eftersom jag skulle till Helsingborg för lite möten fick en ”fantastisk” lånebild. En Nissan Note (engelska för Notera el. anteckning) Det kan också betyda anmärkning vilket jag tolkade det som. En pytteliten bil som lämnade allt att önska.
Under eftermiddagen fick jag också besked om vad bilens service och reparation skulle kosta. Hur mycket skall jag inte berätta, men för er som kan priser på japanska terrängbilars reserdelar så krävdes det två bromsok, fyra skivor, främre och mellersta avgasröret och lite till. Så färden hem i min lilla lånebil kändes inte allt för rolig.
Torsdagen blev till en arbetsdag hemma med packning, skrivande, mer packning, bokhämtning och lite till. Tidigt på morgonen, fredag alltså, ringde bilfirman och meddelade att bilen var klar! Tack och lov! Det gick snabbt att ta sig till Malmö, och få tillbaks sin egen bil. Dock väntade en otrevlig överraskning. Bilen ”kändes” konstig. På motorvägen strax utanför Malmö lät det plötsligt som något lossnat och träffat inuti hjulhuset bak. Jag tänkte inte mer på det utan tänkte det kanske var en sten eller liknande. Bilen fortsatte att kännas ”konstig”. I höjd med Landskrona sakta en omkörande bil in farten i höjd med mig och signalerade hejvilt till mig!???!!?? Jag körde in till sidan så långt det gick och gick ut. Punktering. Vänster bakdäck. Trevligt. Det var vara att börja gräva fram reservdäck, domkraft och allt annat som behövs. Det var inte precis någon höjdare att ligga precis jämte motorvägens vägbana och byta däck. Man gör det ju heller inte varje så det tog lite extra tid. Men snart var det löst och jag kunde fortsätta färden mot Helsingborg och Djuramossa
Bilderna talar väl sitt eget språk. Annars visar första bilden (t v) den ”vackert” nedklottrade ytterväggen. Nästa bild visar själva ordersalen, alltså anläggningens hjärta. Sista bilden visar matsalen med kraftiga mögelangrepp på väggarna. Allra sist två väl använda askkoppar av s k snurrmodell, som var högsta mode på 1970-talet. Ett liten fynd i matsalen (du ser bilden nedan) fick mig att tycka tur jag ätit lunch. Tråkigt att en anläggning av denna omfattning skall behöva stå att förfalla. Varför inte antingen göra något av den, eller rasera den. Gräsmattan som planterats framför ingången tyder ju på att det inte finns några speciella framtidsplaner för den.
Lätt avslagen soppa, eller...?
Som jag nämnde var det tur man ätit lunch innan, och det var lite av världspremiär. För första gången på ganska länge åt jag en hamburgertallrik till lunch. Jag måste motvilligt erkänna att den var ganska god. Vädret var också skapligt så vi kunde t o m sitta ute och njuta lunchen.
Hamburgertallrik á la Fredriksbergsgrillen
Fredagkvällen blev betydligt trevligare med en god middag i goda och glada vänners lag. Jag njöt i fulla drag av den Mexicoinspirerade maten trots att jag nöja mig med lättöl både före och under maten. Det väntade en bilresa tillbaks till Skurup senare på kvällen
Det är nu onsdagkväll och veckobrevet är ännu inte riktigt färdigt. Jag lägger ut det så länge och uppdaterar det under morgondagen med resten av förra veckan händelser, och lite annat smått och gott!
Klockan är nu 23.44 och sängen kallar. Godnatt
Leif
Lördag 13 augusti
En liten kort fortsättning, bara för att avsluta veckobrevet ordentligt. Det tog ett par dagar men veckan har varit intensiv och det blev inte mycket tid över till skrivande i brevet. Vi slutade ju sist på fredagskvällen och en trevlig middag med vänner och bekanta. Lördagen blev en dag då allt som försummats under veckan skulle göras. På söndagen var det dags att på nytt bege sig till Beredskapsmuseet och Djuramossa för en visning av Skånelinjens bunkrar. Regnet öste ner under blifärden upp, och fortsatte precis till vi skulle börja visningen. Då slutade strilandet. Det gäller att ha tumme med vädergudarna.
Visning löpte på bra och det var en intresserad grupp. Klockan hann att bli nästan 15 innan vi var framme vid dagens sista besökmål – värn 740 i Viken.
Konsten att gå på vatten kan behövas i vissa bunkrar!
Värn 740 är en riktig liten pärla. Ett gammalt kulprutevärn av modellen IV (4) som under 1960-talet byggdes om för att utrustas med ett stridsvagnstorn m/42, med en 7,5 cm kanon. Värnet ingår i Beredskapsmuseets samlingar och visas med lite oregelbundna tillfällen. Den 3 september har du dock chansen att se värnet i full verksamhet då det kommer att vara både öppet och bemannat. Värnet kan besökas i samband med den Militärdag som anordnas på museet, just den 3;e. Så med nöjda och glada visningsdeltagare kunde jag avsluta söndagen med en kopp kaffe, innan det var dags för återfärd till Skurup.
Nu har en ny vecka förflutit, men det får du läsa om i nästa veckobrev!
Hälsar Leif H
