Vecka 30 (2019) Så var det högsommar, med extra allt!

Nyfiken besökare till morgonkaffet.

Så har vi då fått en riktig högsommar, med temperaturer på över 30 grader. En del suckar, en del njuter och andra gillar läget. Själv tillhör jag den sista kategorin. Tycker det är ett perfekt väder för mig och min typ av intressen. På förmiddagarna hanteras email, post och beställningar medan det är någorlunda svalt inomhus. Efter lunch är det lagom att gå ut i trädgården och plocka. Vi har en stor uppvuxen trädgård, så det finns alltid någon plats med skugga. En plats där man också kan njuta eftermiddagskaffet och kanske läsa någon av de nya böcker som kommit med posten.

Norskt kustartilleri i en 2,3 kilo tung bok med 531 sidor!

En bok som tog priset, av sommarens böcker, var Oslofjord festnings historikk 1916-1962 og fortene Rauöys, Bolaernes og Torsås historikker 1963-2005. Lång titel på en oerhört omfattande bok över det norska kustartilleriet i Oslofjorden. Enkelt uttryckt; norsk KA från början till slut. En mycket detaljerad och omfattande bok som också ger en bra inblick i händelser kring det tyska angreppet 1940, och de norska KA-batteriernas strider. Vikten på 2,3 kilo gör att det tyvärr inte en bok man tar med som kvällsläsning i sängen. Men här passar då boken om en märklig parantes i det svenska kustartilleriförsvaret bättre. Det är Lars A Hansson och Vladan Lausevic som gett ut boken Tornautomatbatteri 10,5 cm m/50. Här kan KA- och tekniknörden ”gotta” ner sig i detaljerna kring denna märkliga kanon!

Det skall med en gång sägas att det är en bok för oss redan frälsta, men också en intressant bok för alla som vill lära sig mer om turerna kring det svenska kustartilleriförsvaret under det kalla kriget. Boken ger en detaljerad beskrivning över de tre tvåpjäsbatterier som uppfördes på öarna som bland annat Arholma. Pjäsen på Arholma, med sin berganläggning bevarades och är idag museum och upplevelseplats. Boken är ett ”måste” för alla med intresse i det svenska kustartilleriet. Enklast beställer du boken från FORT & BUNKER!

Mer än väl maskerat skulle man väl lugnt kunna påstå om detta värn!

Årstiden som nu många njuter av är kanske inte riktigt den bästa för oss med intresse i fortifikation och befästningar. Visserligen är det kanske lätt att locka med sällskapet ut i havsbandet och stranden, under sken av sol och bad. Men där upphör tanken. Allt är nämligen väl maskerat i grönskan. I vissa fall även utrustat med naturens egna taggtråd, och alla bunkerälskares gissel – björnbärssnår! Den som en gång ”ramlat” i ett sådant vet vad jag pratar om.

Värn 767 vid Mölle gör sitt bästa för att inte synas!

Naturligtvis försöker man ändå., det ju sommaren som är de skönaste tiden att vara ut i skog och mark. Men med tiden lärde jag mig att de ordentliga bunkerbilderna blev bäst under tidigt vår och mycket sen höst, helst efter lövfällningen.

Värn 1140, i Blekinge, ser man bara om man kommer mot det från rätt håll!

Sen finns det en annan sida av saken. Många av värnen, åtminstone de skånska kustvärnen, ligger i direkt anslutning till härliga sandstränder med badande och solande människor. Att komma promenerande med hela kamerautrustningen, en varm sommardag, bland solbadande kvinnor, kan ibland vara svårt att förklara, speciellt om det finns en ilsk pojkvän inblandad. Det låt lite krystat att skylla på: -jag fotograferar bara bunkern!

Värn 160 vid Ystad. Här kan man se hur värnet, undan för undan, sjunker allt djupare ner i sanden. Men är trots allt välbevarat.

Så för husfridens skull kan man kanske spara fotograferandet till tider då stranden inte är full av människor. Ett sätt är att gå inomhus i stället. Nu menar jag inte bokstavligt att gå inomhus hemma, utan inomhus på intressanta platser som berganläggning, tunnlar och annat spännande under jorden.
I Helsingborg kan man till exempel besöka tunnlarna under Terrasstrapporna vid Kärnan. Kollegan Lars D och undertecknad passade på en eftermiddag och gjorde ett besök i tunneln från andra världskriget, som egentligen byggdes som ett skyddsrum.

Kring år 1900 såg det ut så här . (foto: Helsingborgs museum)

Den oansenliga ingången till tunneln som den ser ut idag.

Innanför den svartmålade plåtdörren dolde sig en spännande ”skatt”. Den gamla tunneln är cirka 150 meter lång och löper genom Landborgens skifferberg och kommer ut vid Hallbergs trappor.

Ett av sidoutrymmena i tunneln med handdrivna fläktar.

Det är ganska blött i tunneln, och i vissa utrymmen står vattnet ”stövelbehov” högt. Men i själva tunneln finns fortfarande mer eller mindre bevarade detaljer från tiden som skyddsrum. Väggfasta bänkar, friskluftsfläktar, torrdass och elektriska installationer. Genom åren har dock tunneln moderniserats och har bland annat ett nytt, automatiskt belysningssystem. I ett sidoutrymme till tunneln finns två större rum som användes som luftvärnscentral under kriget.
Du kan själv besöka dessa speciella tunnlar på de stadsvandringar som genomföres i Beredskapsmuseets regi.

Ett välbesökt evenemang i regi av Beredskapsmuseet. (foto: Beredskapsmuseet)

Vill du veta mer om Beredskapsmuseets visningar och vandringar så klicka här!

Ett skönt nöje under lediga dagar, kanske i skuggan av något träd, är att drömma sig bort med någon bra bok. Kanske en bok med många härliga bilder. Just en sådan är den nyutkomna boken FORTET en bok om Oscar II fort. Upptäck en av våra kanske mera okända befästningar, trots att din ligger precis intill Göteborg och vid Göta älvs utlopp i havet. Här får du följa med in i forts många bergutrymmen där över 300 man skulle få plats. Här fanns förläggningar, mässar, kök, avträden, ammunitionsförråd, verkstäder och allt annat som behövs för en fungerade befästning.

Flygfoto från väster in mot Västerberget och Oscar II fort. Fortet syns tydlig genom den romboidformade graven runt fortet. (okänd fotograf)

Oscar II fort! En av våra militärhistoriska ”pärlor”. Längst ut mot havet, precis vid Göta älvs utlopp, och på Västerbergets hjässa ligger denna märkliga konstruktion. Knappt synlig från havet, och nästan osynligt från land. Men från luften, då ser men det historiska fortet tydligt! Boken beställer du från FORT & BUNKER genom att klicka här!
Som avslutning på veckobrevet bjuder jag på en vacker bild till från den dolda bunkervärlden. Bilden är tagen under en fantastisk morgon i trakterna kring Kulla Gunnarstorp i nordsvästra Skåne.

Värn 1856 väl dolt!

Den vackra ”bunkerbilden” visar faktiskt ett kulsprutegevärsvärn, Kg III, som egentligen var ett litet skyddsrum för en Kg-omgång (liten grupp soldater utrustade med minst ett kulsprutegevär)  Helsingborgsområdet byggdes ovanligt många värn av detta slag. Motiveringen var att den kuperade terrängen inte medgav flankerande eld från ett normalt värn utan behov kom i stället att låta soldater finns i skydd och vid anfall bemanna ställningar utanför värnet.

Och därmed har det blivit att fortsätta njuta av sommarvärmen.
BUNKERHÄLSNINGAR
Leif H
Birger hälsar!